– Det behövs betydligt fler utvecklade former för att döma till andra typer av straff, säger Nils Öberg, generaldirektör vid Kriminalvården.
Enligt Nils Öberg är det en väldigt liten andel som döms till något annat än fängelsestraff, trots att den ursprungliga iden var att den som döms för brott med upp till ett års fängelse i straffskalan ska få en frivårdspåföljd.
– Ursprungligen var det ju så att döms man till ansvar för ett brott som överstiger tolv månader så är presumtionen för ett straff i fängelse och är straffvärdet mindre än det så är presumtionen för en frivårdspåföljd.
– Men så ser det inte ut, utan vi har en väldigt stor andel som döms till det jag kallar för ultrakorta fängelsestraff, säger han i Veckans Juridik.
Nils Öberg är av åsikten att frågan om den ökande andelen som döms till kortare fängelsestraff måste diskuteras parallelt med frågor om den grova brottsligheten.
– Man måste kunna ha två kriminalpolitiska idéer i huvudet samtidigt. Just nu pratar vi väldigt mycket grova brott och långa straff.
– Men vi pratar nästan över huvud taget inte om de korta straffen och hur de ska verkställas på ett sätt som faktiskt ökar tryggheten i samhället, säger Kriminalvårdens generaldirektör, Nils Öber, i det senaste avsnittet av Veckans Juridik.
