DEBATT/ANALYS – av Jeanette Fored, momsexpert på Sveriges Kommuner och Landsting och Ulrika Grefberg, momsrådgivare och partner på Svalner
Kammarrätten i Stockholm har nu i ytterligare två fall undanröjt följdändringsbeslut som riktats mot tryckerikunder. Skatteverkets invändning – att principen om så kallad reciprocitet möjliggör följdändring – tillbakavisas. Avdragsrätt kan inte nekas enbart med hänvisning till denna princip utan måste också ha stöd i nationella förfaranderegler.
Förfaranderegeln kräver att följdändringen är materiellt riktigt – det vill säga att kunskap finns om att den som beskattas faktiskt har gjort avdrag för momsen. En sådan kunskap erhålls inte utan särskild prövning. Beslutet om följdändring kan därför inte anses vara en omedelbar konsekvens av beslutet om att återbetala momsen till tryckeriet (Kammarrätten i Stockholm, mål nr 6542- -6543-12, 6866-12).
Skatteverket kommer med största sannolikhet att överklaga även dessa domar. Högsta förvaltningsdomstolen måste nu meddela prövningstillstånd för att få stopp på denna cirkus.
Varför har vi då hamnat här? År 2002 sänktes, efter sedvanlig beredning, skattesatsen på böcker, tidskrifter m.m. från 25 procent till 6 procent. Sänkningen, med kulturpolitiska förtecken, omfattade uttryckligen inte framställningstjänster. I prop. 2001/02:45 anges på sidan 47 att när ”en förläggare anlitar ett tryckeri och betalar för en trycktjänst kommer tillämplig skattesats även fortsättningsvis vara 25 procent”.
”Fortsättningsvis” kom att gälla fram till sommaren 2010 när Skatteverket beslutade att skattesatsen för framställningstjänster ska sänkas till 6 procent – ett beslut som fått konsekvenser. Skatteverket borde, enligt vår bedömning, ha övervägt andra alternativ.
Skatteverkets sänkning av skattesatsen baseras på verkets tolkning av EU-domstolens dom i målet C-88/09, Graphic Procédé meddelad i februari 2010. I domen kom EU-domstolen fram till att kopiering utgör en leverans av vara – inte ett tillhandahållande av tjänst. Skattesatsen för alla framställningstjänster kom därigenom – utan beredning, utan inblandning av lagstiftaren och utan synbara kulturpolitiska skäl – att sommaren 2010 sänkas från 25 procent till procent.
Flera tryckerier ansöker härefter om att få tillbaka mellanskillnaden – moms som tryckeriet tidigare fakturerat kunden. Tryckerierna ansöker om återbetalning för åren 2004 – 2007. Skälet är att det före år 2008 saknas lagstöd för att kräva att tryckeriet krediterat sin kund före återbetalning.
Tryckeriernas ansökan om återbetalning godtas av Skatteverket och pengarna återbetalas – ibland utan utredning och ibland felaktigt.
Det handlar nu om stora summor som har återbetalats till tryckerier. Skatteverket börjar därför fatta de följdändringsbeslut – de beslut som kammarrätten nu har undanröjt. Följdändringsbesluten innebär att Skatteverket anser att kunderna ska betala in till statskassan det som Skatteverket betalat ut från statskassan – med stöd av den så kallae reciprocitetsprincipen.
Med stöd av bestämmelsen i skattebetalningslagen fattar Skatteverket även beslut mot kommuner och landsting trots att denna lag inte är tillämplig. Lagstöd saknas för ett sådant krav. Skatteverkets lösning på problemet är att bortse från kravet på lagstöd och istället hänvisa till rättviseskäl. I besluten anges:
”Härigenom likställs också kommun och landsting med de konsekvenser som gäller för andra skattskyldiga till mervärdesskatt. Vidare främjas grundtanken om allas likabehandling såsom den framställs i 1 kap.9 § regeringsformen.”
Lagstiftarens syfte bortser Skatteverket helt ifrån. Skatteverket anser att lagstiftaren nog egentligen menat att följdändringsbestämmelsen i skattebetalningslagen gäller.
Kommuner och landsting hänvisas till att överklaga besluten för att få lagligheten prövad. Om förvaltningsrätten sanktionerar Skatteverkets hantering är en dom från Högsta förvaltningsdomstolen av betydelse även för kommuner och landsting.
I väntan på att Högsta förvaltningsdomstolen avgör följdändringsfrågan fortsätter Skatteverket att skicka krav till kunderna. Vi har ingen anledning att tro att de nya domarna kommer att ändra på detta.
Hur kunde då detta ha undvikits? Först borde Skatteverket ha insett att kravet på reciprocitet är något som upprätthålls genom kravet på kreditnota – inte genom förfarandebestämmelser.
Konsekvensen av att lagstiftaren inte införde krav på kreditnota förrän år 2008 – konsekvensen av bristfällig lag – måste bäras av staten och inte av kunden.
Skatteverket borde istället ha avstått från att övertolka Graphic Procede-domen. Av domen följer inte att alla framställningstjänster är varuleveranser. Gränsfall borde ha lämnats till domstol för avgörande.
Skatteverket borde även ha funderat på om en utbetalning till tryckerierna utgör en ”obehörig vinst”? Det finns praxis från EU-domstolen som borde ha beaktats. Man kan fundera på om inte staten gör en obehörig vinst när den ränta som kunderna får betala vida överstiger den som utbetalas till tryckerierna.
Jeanette Fored är momsexpert på Sveriges Kommuner och Landsting SKL.
Ulrika Grefberg är momsrådgivare och partner på Svalner.
