DEBATT/REPLIK – av Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen och Sofie Malmkvist, förbundsjurist på Unionen
Den 27 maj skrev advokaterna Sten Bauer och Magdalena Berg på Baker & McKenzie Advokatbyrå en krönika i Dagens Juridik med rubriken ”Avskaffa rätten för anställda att sitta i bolagsstyrelser – inrätta företagsråd i stället”.
Lagen om styrelserepresentation för privatanställda (LSP) uttalade syfte är att ge arbetstagare insyn och inflytande i det bolag de är anställda i. Den är i dag – på samma sätt som när lagen kom – en viktig del i de anställdas möjlighet att påverka och informera sig om vad händer på arbetsplatsen.
Rätten till styrelserepresentation ska ses som en del av den helhet av arbetstagarinflytande som den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på och ska därför inte jämföras eller ställas i något motsatsförhållande till MBL. Att arbetstagarna är representerade i bolagets styrelse fråntar inte företaget dess ansvar som följer av MBL och lagarna fyller båda två en viktig funktion, sida vid sida.
Det stämmer att arbetstagarledamöterna i princip har samma ansvar som stämmovalda styrelseledamöter och att det följer en tystnadsplikt för sådant som kan skada företaget om det kommer ut. Denna tystnadsplikt måste dock ses i ljuset av syftet med rätten till styrelserepresentation – att ge de anställda insyn och inflytande.
Lagstiftaren har avstått från att närmare reglera hur detta ska kanaliseras mellan den valde representanten och de anställda. För att ändamålet med LSP ska anses vara uppfyllt torde dock arbetstagarledamoten kunna ta med sig information från styrelserummet för att informera och samråda med sin fackliga ledning. På så sätt tillgodoses inflytandet för de anställda genom den lokala fackliga organisationen.
Unionen är i dag ett fackförbund med drygt 540 000 medlemmar. Ett antal av dem sitter som arbetstagarledamöter i bolagsstyrelser och bidrar där på ett viktigt sätt till styrelsens samlade kompetens. Med sin kunskap och sin erfarenhet av förhållandena i företaget tillför de aspekter till styrelsearbetet som de övriga i styrelsen inte har. De har även ett långsiktigt intresse för verksamheten, vilket bidrar till allmänhetens tilltro och förtroende för företaget. När anställda finns representerade i styrelsen blir också besluten bättre förankrade och samarbetsklimatet på företaget blir bättre.
Styrelserepresentation för arbetstagare är en grundläggande och väl fungerande form för insyn och inflytande i den svenska arbetsmarknadsmodellen som både de anställda och företaget tjänar på. Det är därför viktigt att den finns kvar och värnas.
