DEBATT – av Claes Johnson, professor emeritus i tillämpad matematik
Bakgrund: När ska en e-mail-konversation inom en myndighet anses ”färdigställd” så att den därmed är att betrakta som en allmän handling som kan begäras ut enligt offentlighetsprincipen?
Frågan aktualiserats genom ett nytt prejudikat från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som ger en ny mening åt rätten att ta del av allmänna handlingar enligt Tryckfrihetsförordningen (TF). I HFD:s avgörande stärks myndigheten och medborgaren försvagas.
HFD:s avgörande saknar enligt min uppfattning stöd i lagen, går emot tidigare praxis, förarbeten och själva kärnan i offentlighetsprincipen. Jag frågar mig om det är rimligt att en domstol på detta sätt ”skriver om” en grundlag som finns till för att tillförsäkra oss medborgare en berättigad insyn hos myndigheter?
Med andra ord: Måste Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) följa grundlagens gränser skrivna av Riksdagen eller är det HFD som sätter grundlagens gränser? Svea hovrätts president Fredrik Wersäll varnar i Svensk Juristtidning för Högsta Domstolens ”lagstiftarambitioner” (refererat i Dagens Juridik 2014 02 05). Har HFD gripits av samma ambition?
Prejudikatet skapades genom att HFD gav prövningstillstånd för min överklagan av en dom från Kammarrätten i Stockholm – en dom som fastställde KTH:s beslut om att inte låta mig ta del av kommunikation mellan rektor-dekan-prefekt avseende min egen person identifierad via e-postlogg.
HFD gav i sin dom 5339-13 och 5340-13 stöd till kammarrätten som hade prioriterat myndighet före medborgare – och gick därmed emot Kammarrätten i Göteborg som i ett liknande fall gjort den omvända bedömningen.
Genom att ge prövningstillstånd och skapa prejudikat har HFD valt att göra en markering som inte handlar om mitt speciella fall utan om själva offentlighetsprincipen som har ett ursprungligt syfte att värna medborgare mot myndigheter och skapa insyn. HFD:s prejudikat måste därför noga granskas och analyseras av juridisk expertis och även av allmänheten som behöver principen för att kunna motverka maktmissbruk.
HFD motiverar sin dom med följande argument:
- För att en handling ska anses vara färdigställd enligt 2 kap. 7 § första stycket TF krävs inte något särskilt formellt förfarande (prop. 1975/76:160 s. 143).
- Däremot krävs, till skillnad från det som gäller för det slag av handlingar som regleras i paragrafens andra stycke första punkten, att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd.
- Såvitt framgår har inte heller i övrigt någon sådan åtgärd vidtagits.
HFD:s nya prejudikat är formulerat i punkt 2, som ger myndighet rätt att själv avgöra vad som avses med färdigställd handling och därmed upprättad handling och därmed allmän handling tillgänglig för granskning.
Myndighet kan nu efter eget val stämpla en handling som antingen ”hemlig” enligt en sekretessregel eller anse den som ”icke färdigställd” enligt punkt 2 och därmed göra den omöjlig att granska som allmän handling. HFD: s prejudikat gör det därmed lättare för myndigheter att skydda sig från insyn och svårare för medborgare att få insyn.
Om vi nu granskar punkt 2, så finner vi ingen referens till lagtext i TF, medan punkt 1 med referens uttrycker motsatsen till punkt 2 – vilket understryks med ordet ”Däremot”.
Jag har begärt att HFD skall ange den lagtext som ligger till grund för punkt 2 men HFD vägrar envist att ge denna upplysning. Den enda möjliga förklaringen är att det inte finns någon lagtext till grund för punkt 2. Bara för dess motsats enligt punkt 1, som ytterligare stärks av prop 1975/76: 160, sid 143: Lagtexten bör inte använda formuleringen att en handling av nu avsett slag skall anses upprättad om den genom myndighetens beslut har fått slutgiltig form.
HFD:s huvudargument i punkt 2 har formen av en tautologi eller truism: Om det inte finns någon åtgärd vidtagen överhuvudtaget som antyder att en handling skulle vara färdigställd, så kan den väl ändå inte anses vara färdigställd?
Men lagtext i form av tautologi/truism är olämplig eftersom den är tom på innehåll, men ändå kan missbrukas genom att tilldelas mening. TF anger explicit utkast och koncept som icke färdigställd handling, men enligt punkt 1 att något särskilt formellt förfarande för färdigställning inte krävs, vilket som sagt motsäger HFDs nya punkt 2.
Vidare är punkt 2 en skärpning av huvudargumentet för domen i Kammarrätten i Stockholm. Samtidigt ska det understrykas att detta inte är det argument som framfördes av KTH i sitt ursprunglig avslag av min begäran.
HFD ger mig däremot besked vad gäller punkt 3: KTH har inte yttrat sig i målet! Detta innebär att det av HFD angivna ”såvitt framgår” är tomt: HFD utgår ifrån att inte ”någon åtgärd vidtagits”, detta utan att ha frågat KTH och utan att därtill finna belägg i KTHs ursprungliga avslag.
Frågan är nu om HFD kan ”skriva om” offentlighetsprincipen med ny lagtext enligt punkt 2, för vilken grund saknas i den av Riksdagen fastställda TF, samt helt avstå från att utröna sakförhållande bakom dom?
När jag ställer denna fråga till JO, JK och justitiminister Beatrice Ask, så får jag svaret att varken JO, JK eller JM kan ha någon synpunkt på HFD. Jag har även enträget uppmanat KU/Peter Eriksson att granska domen, men KU svarar inte ens på mitt brev.
Därmed framstår HFD som ofelbar, vilket torde vara oförenligt med grundprincipen för en demokratisk rättsstat, där lagstiftning utgår från folket genom Riksdagen.
Svenskt rättsväsende skakas nu av Quick-affären. Är HFDs nedskrivning av Offentlighetsprincipen utan Riksdagens medverkan ännu ett exempel på att den högsta svenska rätten idag går sina egna vägar bortom demokratisk kontroll? Varför väljer HFD att tillföra nya argument, som inte anförts av myndighet, som ger stöd åt myndighet mot medborgare?
Följande vidare frågor måste besvaras: Kan HFD avge dom som inte utgår från lagtext skriven av Riksdagen – det vill säga kan HFD skriva ny grundlag? Är HFD bortom demokratisk kontroll? Kan HFD använda truism som lagregel? Kan HFD avstå från att ta hänsyn till fakta? Är HFD med andra ord ofelbar? Står HFD på myndighetens sida? Vem kan, vill eller vågar ifrågasätta HFD:s dom? Är det en tillfällighet att HFD:s prejudikat följer direkt efter KU 6?
Juridik bygger i likhet med matematik på logik och logikens lagar är tydliga och obönhörliga, vilket är grunden för en demokratisk rättsstat, där endast Riksdagen kan tillåtas vara ofelbar.
Läs domarna från Högsta förvaltningsdomstolen här:
