Köpet gällde ett kedjehus i Burlöv för 2,1 miljoner kronor där man hade skrivit in en så kallad besiktningsklausul i kontraktet. En överlåtelsebesiktning genomfördes också utan anmärkning. Men kort tid efter inflyttningen uppräcktes en avvikande lukt i ett av sovrummen och efter nedmontering av en gipsskiva i sovrummets gavelvägg visade det sig vara hål i väggen ut i det fria.
Hade regnat in
Ett nytt besiktningsföretag anlitades som konstaterade att öppningarna löpte parallellt med grannens garagetak. Regnvatten hade kommit in där och resulterat i mögel och rötskador i den bärande stommen.
Bolaget som hade gjort den ursprungliga besiktningen hävdade dock att besiktningsuppdraget inte hade omfattat den delen av huset, att bristerna inte var ”okulärt upptäckbara”, att det handlade ett dolt fel och att bristerna hur som helst inte hade funnits där när besiktningen gjordes.
180 000 i skadestånd
Köparna vände sig till Malmö tingsrätt och begärde ersättning för den skada de ansåg sig ha lidit till följd av att bristerna inte uppmärksammades genom överlåtelsebesiktningen. Anspråket avsåg åtgärdskostnader och för hög köpeskilling.
Malmö tingsrätt konstaterar nu att besiktningsmannen har varit vårdslös och att bolaget ska betala 180 000 kronor i ersättning till köparna och stå för deras rättegångskostnader.
Besiktning av den rötskadade fasaden på fastighetens huvudbyggnad har visst ingått i uppdraget enligt tingsrätten och borde ha omfattat även en undersökning av den direkta anslutningen mellan grannens garagetak och köparnas husfasad.
Skadorna gick att se
Rätten konstaterar också att det genom vittnesmål från det andra besiktningsbolaget har framgått att skadorna visst har varit ”okulärt besiktningsbara”.
Tingsrätten påpekar också ”att det inte krävs att skadorna är konstaterbara för att en besiktningsmans ansvar ska inträda”. Det är enligt rätten ”tillräckligt att en observerbar konstruktionslösning medför en risk för sådana skador”.
Var medveten om riskerna
När det gäller frågan om skadorna fanns där vid den första överlåtelsebesiktningen konstaterar tingsrätten att skadorna är ”resultatet av en långvarig nedbrytning” vilket innebär att de redan fanns där.
Dessutom framgick det enligt rätten att besiktningsmannen vid överlåtelsebesiktningen hade undersökt motsvarande område på fasaden på andra sidan kedjehuset, men däremot inte undersökt det aktuella området som var skadat.
Besiktningsmannen hade alltså enligt tingsrätten varit medveten om områdets eventuella påverkan på fasaden. Han hade därför ”förfarit vårdslöst”.
