Enligt den årliga redovisningen från riksdagspartierna till Kammarkollegiet har ingen tagit emot några anonyma bidrag för 2017. Det visar en granskning av Dagens Nyheter (DN). Men DN pekar på att flera partier har tagit emot mångmiljonbelopp i bidrag som inte går att spåra och att den nya lagen som förbjuder anonyma bidrag kan innehålla nya kryphål.
Årets redovisning är den sista innan det nya regelverket ska tillämpas på riksdagspartiernas redovisning av deras intäkter.
Gällde bara på riksnivå
Bristen på lagstiftning kring partibidragen i Sverige har kritiserats av EU-kommissionen och 2015 var första gången som partierna tvingades att öppet redovisa de pengar som de fått från privatpersoner, företag och organisationer. Samtidigt infördes också ett ”indirekt” förbud mot anonyma bidrag.
Men reglerna gällde bara partiernas riksorganisationer, inte lokalorganisationerna och sidoorganistaioner som därmed kunde fortsätta ta emot anonyma bidrag som sedan kunde slussas vidare i klump till partierna på riksnivå och redovisas som en enda post.
Kan ändå missbrukas
Men för år 2018 måste alltså även verksamheter på regional och lokal nivå redovisas när det gäller bidrag som överstiger ett halv prisbasbelopp, vilket motsvarar 22 750 kronor för 2018.
DN pekar nu på att även detta kan missbrukas genom att man kan sprida ut bidrag under beloppsgränsen till flera olika lokala- och sidoorganisationer. DN menar att eftersom bidragen är anonyma går det att upprepa proceduren hur många gånger som helst utan att det går att spåra vem pengarna kommit från.
”Partiet kan inte veta”
Detta bekräftas också av Kammarkollegiet.
– När det gäller anonyma bidrag, där det inte finns någon uppgift vart det kommer ifrån, kan inte heller partiet veta om det är samma person som gett flera bidrag, säger Ellen Linde på Kammarkollegiets rättsavdelning till DN.
