Den nu femåriga flickan hade avlats någon gång under perioden augusti-september 2012, men ”pappan” och flickans mamma hade inte träffats sedan sommaren 2010 när de gifte sig i Irak. Mannen hade efter vigseln inte varit i Sverige överhuvutaget eftersom han hade fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd här.
Pekat ut flera män
Via sin gode man vände sig flickan till Göteborgs tingsrätt med ett yrkande om att faderskapet för mannen skulle hävas.
Inledningsvis hade mamman pekat ut flera tänkbara fäder till flickan men samtliga hade kunnat avfärdas genom rättsgenetiska undersökningar. Mamman själv förklarade sina felaktiga uppgifter med att det hade handlat om en ”rörig period” i hennes liv.
Trodde inte på mamman
Men tingsrätten ansåg att det ”röriga” också medförde att hennes uppgifter om faderskapet och boendeförhållandena skulle ”vägas med viss försiktighet”. Tingsrätten ansåg därför att bevisningen inte räckte och fadersskapet kvarstod därmed.
Efter att ha gått vidare till hovrätten för Västra Sverige åberopades ytterligare uppgifter i form av bland annat förhör med flickans mormor och en nära vän till mamman. Båda uppgav samstämmigt att de trots regelbundna besök under konceptionstiden inte hade sett några spår efter någon man hemma hos flickans mamma.
Mamman hade dock även för dem nämnt flera tänkbara pappor till barnet men hennes dåvarande make fanns inte bland dessa.
Inte levt tillsammans
Hovrätten fann att mamman hade ”berättat på ett trovärdigt sätt” och att det inte hade kommit fram något som talade emot att hennes uppgifter var riktiga. Maken hade dessutom bevisligen varit bosatt i Irak.
Enligt hovrätten stod det klart att makarna inte hade levt tillsammans under konceptionstiden och de hade enligt domstolen ”sannolikt” inte heller haft samlag under denna tid.
Hovrätten beslutade därför att häva faderskapet och fastställa hovrättens dom.
