Efter en flera år gammal blocköverskridande överenskommelse lämnade regeringen i våras ett lagförslag till lagrådet om att införa offentlighet och meddelarfrihet även för privata friskolor. Men lagrådet gav regeringen bakläxa och konstaterade att försöket att öka den ekonomiska insynen skulle kunna påverka börsvärdet för ägarbolag som var börsnoterade.
Nu skjuter regeringen förslaget på framtiden för att ”frågorna måste utredas vidare”. Ett ny proposition beräknas kunna läggas fram först under den senare delen av riksmötet 2018/19.
Börsbolag de senaste åren
Det visar sig nu att utredningen som ligger till grund för förslaget genomfördes innan det fanns några börsnoterade bolag som hade ägarintressen i de privata friskolorna. ”Frågan om hur förslaget om införande av offentlighetsprincipen förhåller sig till de bestämmelser som reglerar börsnoterade företag aktualiserades därför inte”, skriver regeringen.
För närvarande finns det tre börsnoterade moderbolag med utbildning som huvudsaklig verksamhet som äger aktiebolag som är godkända som huvudmän för fristående skolor. De registrerades mellan juni 2016 och december 2017.
Nu ska en ny utredare hjälpa Utbildningsdepartementet att ta fram ett nytt förslag som tar hänsyn till detta.
Kurspåverkande information
Lagrådet konstaterade i sin granskning i våras att för börsnoterade bolag gäller ”omfattande och detaljerade regler” om hur man lämnar information.
”En bärande tanke” i regelsystemet är enligt Lagrådet att bolagen ska ”offentliggöra kurspåverkande information så snart som möjligt och på ett samlat sätt så att alla på marknaden får informationen samtidigt”.
Enligt lagrådet skulle det gällande regelsystemet för börsinformation kunna påverkas om en enskild när som helst skulle kunna få ut uppgifter från bolaget enligt offentlighetsprincipen och om även meddelarfrihet skulle gälla för bolagets anställda.
