Det var i januari som en polis i Borås uppmärksammade att han var uthängd i sociala medier där en bild på honom cirkulerade tillsammans med texten ”Allmän varning! Denna Pedofil i svart skåpbil i 50 års åldern försökte få med barn i sin skåpbil vid 16 tiden idag i Borås! Sprid!”.
Publiceringen kunde spåras till två killar och tre tjejer i åldern 16-17 år boende i Boråstrakten.
Folk frågade honom
Uppgifterna hade bevisligen fått stor spridning och polismannen hade flera gånger blivit konfronterad med detta när personer kommit fram till honom på gatan och frågat om det stämde. Uppgifterna hade också nått personalen på skolan där polisens barn gick.
Ungdomarna dömdes av Borås tingsrätt för grovt förtal. Tre av dem dömdes till 40 timmars ungdomstjänst och de övriga två till ungdomsvård. De dömdes också att betala skadestånd på mellan 10 000-15 000 kronor var till polismannen, beroende på i vilken omfattning de hade spritt uppgifterna. Deras vårdnadshavare ålades att tillsammans med sina barn stå för skadeståndet upp till drygt 9 000 kronor.
Facebook och Snapchat
Två av ungdomarna hade spritt uppgifterna genom offentliga kommentarer på Facebook, en annan hade publicerat bilden på My Story vilket innebar att samtliga hennes vänner på Snapchat kunde ta del av bilden. Två av ungdomarna hade endast skickat uppgifterna till en handfull av sina vänner.
Ungdomarna själva hävdade att de hade utgått från att uppgifterna var sanna och att de hade spritt dem vidare för att varna andra och för att ”skydda sina nära”.
Tingsrätten fann att det inte hade varit försvarligt att sprida uppgifterna, att de inte hade haft fog för sina påståenden och att förtalsbrotten därmed var styrkta. Gärningarna skulle enligt tingsrätten bedömas som grova med hänsyn till att uppgifterna fått stor spridning och att de kunde förväntas medföra allvarlig skada för mannen både som privatperson och som polis.
Visste att han var polis
Hovrätten för Västra Sverige fastställer nu domen och anser i likhet med tingsrätten att gärningarna är att bedöma som grova.
Hovrätten ifrågasätter inte ungdomarnas förklaringar till sitt agerande men konstaterar att det inte har funnits någon skyldighet att sprida uppgifterna eller något allmänintresse. Det handlar enligt hovrätten om ”klart kränkande uppgifter” och en av ungdomarna kände dessuom till att mannen var polis och hade gjort en kommentar om just detta.
Hovrätten pekar på att bilderna varit försedda med en uttrycklig uppmaning om att sprida budskapet vidare. Samtliga tilltalade har därmed haft uppsåt till att uppgifterna skulle spridas i den omfattning som också skedde.
