Frågan om arbetskraftsinvandrare som utvisats på grund av bagatellartade fel från arbetsgivaren har varit mycket uppmärksammad de senaste åren. Men i december förra året kom två nya prejudicerande domar som satte stopp för utvisningarna och som förändrade rättsläget, något som dock hade kunnat ske mycket tidigare.
Kunde stoppats tidigare
Juristerna Fredrik Bergman och Johannes Forssberg från Centrum för rättvisa hävdar i en debattartikel i Svenska Dagbladet att det stora antalet ”orimliga” kompetensutvisningar borde ha kunnat åtgärdats mycket tidigare. De menar att ”förvaltningsrätterna okritiskt upprätthöll Migrationsverkets felaktiga praxis och därmed brast i sitt uppdrag”.
Migrationsverket har å sin sidan konsekvent hävdat att lagen tvingade myndigheten att göra dessa ”onyanserade bedömningar”. Men Bergman och Forssberg hävdar att myndighetens stränga praxis ”inte berodde på lagen utan på en alltför långtgående tolkning av två domar från Migrationsöverdomstolen”.
Osjälvständiga och slentrianmässiga
Centrum för rättvisa har gått igenom ett stort antal domar och frågar sig ”hur en så orimlig myndighetspraxis kunde slå rot och sedan leva kvar så länge”. Debattörerna pekar på att ”migrationsdomstolarna nästan alltid godtog Migrationsverkets utvisningsbeslut” och att förvaltningsrätterna gjort osjälvständiga och slentrianmässiga bedömningar och gått i Migrationsverkets ”ledband”.
Men debattörerna får mothugg från cheferna för Sveriges tre största förvaltningsrätter och migrationsdomstolar. Det är Stefan Holgersson, lagman Förvaltningsrätten Stockholm, Anders Hagsgård, lagman Förvaltningsrätten i Göteborg, och Lars Sjöström, lagman Förvaltningsrätten i Malmö, som replikerar i Svenska Dagbladet.
De pekar på att ny praxis från överinstanser ”inte är ett bevis för tidigare felaktig och osjälvständig rättstillämpning”. Att påstå något sådant är enligt de tre lagmännen samma sak som att ”inte ha förståelse för det rättssystem som domstolarna ingår i”.
De nya domarna från i december förra året ”har fått genomslag i tillämpningen i migrationsdomstolarna, precis som domar från prejudikatinstans ska få”, skriver de i sin replik.
