Regeringen satsar drygt 31 miljoner kronor i år på standardisering och konstaterar i sin nya strategi att ”en ökad betydelse av standarder och standardisering i relation till lagstiftning väcker frågor om standarders betydelse i förhållande till etablerade lagstiftningsprocesser”.
Det innebär enligt regeringen att frivilliga standarder inte ska ersätta lagstiftning – ”utan snarare ses som ett alternativ till den eller ett komplement till lagstiftning”.
Enligt regeringen kan standarder som utgår från lagkrav ”ge genomslag åt offentliga prioriteringar”.
Övergripande krav i lag
Regeringen vill bland annat att Sverige ska ”bli bättre på att delta i internationellt standardiseringsarbete”. Detta eftersom ”uvecklingen går mot en bred användning av standardisering som ett verktyg för konkurrenskraft och tillväxt och till stöd för både lagstiftning och policy, både nationellt, inom EU och globalt”.
Regeringen pekar också på den lagstiftningsmetod som används inom EU ”där övergripande, väsentliga krav anges i europisk lagstiftning” medan de mer detaljerade tekniska kraven specificeras av de europiska standardiseringsorganisationerna. Allt för att ”ta bort omotiverade handelshinder och främja en väl fungerande inre marknad”.
Skyddade innovationer
När det gäller immaterialrättsligt skyddade innovationer skriver regeringen dock särskilt att man ”ska verka för att hänvisningar till standarder i lagstiftning inte ska vara tvingande”.
För certifieringar, provningar och kontroller lovar regeringen att ”verka för att främja en enhetlig tolkning och implementering av regelverket för ackreditering och bedömning av överensstämmelse på europeisk nivå”.
Försvaret ska ha civil standard
Det finns enligt regeringen vissa sektorer som ska prioriteras för att de anses ha en ”särskild potential”. Dit hör bland annat hälso- och sjukvård samt socialtjänst, jordbruk och fiske, konsumentsäkerhet, miljöfrågor, byggbranschen och det svenska försvaret. För försvarets del vill regeringen ”samordna standardiseringen med civil standardisering”.
