Målet gällde upphörande av tvångsvård och advokaten hade i förvaltningsrätten begärt ersättning för 17 timmars arbete. Men rätten bestämde den ”skäliga” tidsåtgången till 13 timmar med hänvisning till att målet inte varit tillräckligt komplicerat eller omfattande.
Förklarade merarbetet
Efter att ha överklagat förvaltningsrättens ersättningsbeslut framhöll advokaten vid kammarrätten att han i en anteckning i kostnadsräkningen hade förklarat för förvaltningsrätten varför det hade uppstått merarbete.
Merarbetet bestod i att han förutom att initiera ett ärende om upphörande av en lång tids tvångsvård även hade tvingats att gå igenom såväl tidigare utredningar som tidigare domar för att kunna argumentera för att behovet av tvångsvård hade upphört.
Enligt advokaten hade förvaltningsrätten inte heller beaktat att två vittnen hade hörts i målet eller det faktum att domstolen dessutom själva hade kontaktat honom ”i stor omfattning inför förhandlingen och i processuella frågor”. Det saknades dessutom ett klargörande från domstolen om exakt vad som var onödigt eller för omfattande i hans arbetsinsats.
Framgår inte av domen
Kammarrätten konstaterade nyligen att det inte framgår av förvaltningsrättens dom vilken del av advokatens redovisade arbete som ”inte har ansetts nödvändigt”.
Enligt kammarrätten hade tidsåtgången för samtliga åtgärder som advokaten vidtagit tvärtom specificerats på ett ”godtagbart sätt i kostnadsräkningen” och det saknades enligt domstolen skäl att ifrågasätta ”nödvändigheten” av dem.
Advokaten beviljades alltså den ersättning han hade begärt från början.
