De fick i uppdrag att kartlägga de lokala informationsbehoven i arbetet mot terrorism men upptäckte istället en verksamhet som inte fungerade. Nämligen arbetet mot våldsbejakande extremism som initierades 2014 med Mona Sahlin som samordnare men som efter en hel del turbulens flyttades till Brottsförebyggande rådet i vintras.
”Uppdraget att kartlägga behovet av informationsutbyte och förbättrade möjligheter till detta har försvårats av ett antal faktorer”, konstateras i en ny utredning som helt enkelt inte kom någonstans med sitt uppdrag. Istället visade det sig att det fanns stora problem ute i kommunerna där fotarbetet ska utföras för att hitta och hjälpa inividerna som är i farozonen.
Information om terrorism
Utredningen har gått under namnet ”Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism” med rådmannen Anna Tansjö i spetsen.
Enligt henne visade det sig vara svårt att få fram en klar bild av ”vad för slags förebyggande arbete som utförs på lokal nivå för att just förebygga terrorism eller våldsbejakande extremism”.
”Det är därmed svårt att se vilka generella behov det finns av en ändrad reglering”, skriver man i utredningen. Man konstaterar också att vissa ”aktörer” säger att det finns behov av information medan andra säger att de ingen behöver eftersom de ändå inte kan göra något med den.
”Osäkerheten på alla nivåer”
I några av kommunerna har man sagt att det inte är bristande informationsutbyte som är problemet, utan osäkerheten om vad man bör eller kan göra med informationen. I utredningen beskrivs det som ”osäkerheten på alla nivåer om var gränsen går” för hur man får agera när det gäller individer som har extrema men inte otillåtna åsikter.
Utredningen konstaterar att man inte funnit några skäl till att föreslå någon ny allmän sekretessbrytande bestämmelse för kommunens aktörer när det gäller utbyte av information.
Polis och socialtjänst
När det däremot gäller Polisen och socialtjänstens behov av informationsutbyte med varandra föreslår man att Polisen ska få lämna ut sekretessbelagd information om enskilda individer för att socialtjänsten ”i vart fall ska erbjuda dessa vuxna hjälp och stöd samt utföra ett uppsökande arbete”. Däremot ska Polisen inte få lämna uppgifter till skolan eftersom skolans roll enligt utredningen inte är klarlagd.
För socialtjänstens information till Polisen och Säkerhetspolisen vill utredningen dock ha kvar sekretessen och bara göra det möjligt att bryta den om det handlar om misstankar som kan knytas till straffbelagda handlingar, alltså inte bara till extrema åsikter. Uppgifter om brott ska också få lämnas för personer som är under 21 år.
Ingen direkttillgång
Polismyndighetens och Säkerhetspolisens tillgång till uppgifter om fordon via trängselskattssystemet ska öppnas upp med en sekretessbrytande uppgiftsskyldighet. Det innbär att Transportstyrelsen utan någon sekretessprövning ”på begäran skyndsamt ska lämna trängselskatteuppgifter avseende passager”. Polisen ska däremot inte få någon egen direkttillgång till trängselskattssystemet.
Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 november nästa år.
