Vid 79-års ålder skänkte den äldre damen sin fritidsfastighet till sin son. Kvinnans dotter hade då gått bort ett par år tidigare och efterlämnat fyra barn. Nio år senare avled kvinnan och barnbarnen krävde då att värdet för fastigheten skulle betalas tillbaka till dödsboet.
Barnbarnen menade att gåvan var att likställa med testamente och därmed utgjorde förskott på arv. Gåvan innebar därför en laglottskränkning av deras arvsrätt efter sin mamma.
Såldes för två miljoner
Av gåvobrevet till kvinnans son framgick att fastigheten inte skulle utgöra förskott på arv eftersom han hade hjälpt sin mor ekonomiskt både med fastigheten och i övrigt. Han fick dock inte lov att sälja fastigheten så länge hon kunde nyttja den och hon skulle ha rätt att bo kvar.
Några år senare gav dock den äldre damen sonen rätt att sälja huset. Hon undertecknade också ett medgivande gällande en försäljning av fastigheten, vilken senare också såldes för två miljoner kronor.
Ingen uppoffring
Barnbarnen pekade på att deras mormor fram till sin död ändå hade bibehållit kontrollen över fastigheten och att gåvan därför inte inneburit någon uppoffring för henne. Hon var dessutom förhållandevis gammal redan vid gåvotillfället.
Morbrodern menade å sin sida att gåvan var ett sätt för hans mamma att visa uppskattning för att han hade hjälpt henne och att den inte haft något arvsrättsligt syfte.
”Ordna successionen”
Hässleholms tingsrätt förpliktade nyligen morbrodern att betala tillbaka 1 450 000 kronor till dödsboet. Tingsrätten gav barnbarnen rätt och framhöll att fastigheten dessutom utgjort den största delen av kvinnans egendom. Gåvan syfte var enligt tingsrätten att ”ordna successionen” och ska likställas med ett testamentariskt förordnande.
Domen har överklagats.
