Den vanligaste förövaren vid främlingsfientliga, antireligiösa och homofobiska hatbrott är en ”helt obekant person”. Vid främlingsfientliga hatbrott är risken att utsättas fyra gånger större för yngre personer än för äldre. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå).
Hatbrott utgörs av brott där motivet kan kopplas till rädsla, fientlighet eller hat gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet.
– Brå har fått i uppdrag att komplettera hatbrottsstatistiken med studier som fördjupar kunskapen kring hatbrott. I den här första studien fokuserar vi på utsatthet över tid och bland olika grupper, utifrån självrapporterad utsatthet från Nationella trygghetsundersökningen, säger Sara Westerberg, utredare, Brå.
– Vi har tittat på olika bakgrundsfaktorer, bland annat i vilken världsdel den utsatta eller minst en av föräldrarna är född.
Ökning mot män
Brås studie redovisar självrapporterad utsatthet för rån, misshandel, hot och trakasserier med främlingsfientliga, antireligiösa och homofobiska motiv.
Andelen som uppger att de utsatts för främlingsfientliga hatbrott minskade först – från 1,3 till 1,1 procent mellan perioderna perioderna 2005–2007 till 2010–2012. Därefter ökade den till 1,6 procent under perioden 2014–2016.
Förändringen utgörs främst av utsatthet bland män medan kvinnors utsatthet har legat mer stabilt under samma period.
Oftast ”helt okänd” gärningsperson
Andelen personer som uppger sigt vara utsattha för antireligiösa hatbrott har ökat något från 0,3 procent (2011–2013) till 0,5 procent (2014–2016) och även här kan förändringen, enligt Brå, härledas till andelen utsatta män eftersom andelen utsatta kvinnor under samma period legat på en jämn nivå.
Andelen män och kvinnor som uppger att de har utsatts för homofobiska hatbrott har legat relativt stabilt på 0,2–0,3 procent under hela mätperioden.
– Vid samtliga motiv är gärningspersonen vanligtvis ”helt okänd” för den utsatta. Näst vanligast är att gärningspersonen är en ”ytligt bekant”, säger Ava Isolde Faramarzi, utredare på Brå.
Unga offer vanligast
Andelen personer som uppger att de har utsatts för främlingsfientliga eller homofobiska hatbrott under perioden 2005–2016, eller antireligiösa hatbrott 2011–2016, är störst bland personer i åldern 16–24 år och bland personer med låg förvärvsinkomst och bland ensamstående.
För hatbrott med främlingsfientliga motiv är risken att utsättas fyra gånger större bland de yngsta, jämfört med bland de äldsta.
