– För att ansvar för givande av muta, eller bestickning som det då kallades, överhuvudtaget ska kunna bli aktuellt förutsätts att mottagaren av påstådda mutor omfattas av den begränsade krets av personer som vid denna tid kunde göras ansvariga för mutbrott, säger rättens ordförande, Tomas Zander.
– Det har i målet inte bevisats att Gulnara Karimova innehaft någon sådan ställning med koppling till telekomsektorn, vilket har varit åklagarens förstahandsalternativ.
Ingick licensavtal med Gibraltarbaserat bolag
Det var när Telia, vid sin etablering i Uzbekistan 2007, som man ingick ett licensavtal med Gibraltar-baserade bolaget Takilant Ltd.
Avtalet kostade närmare 2,2 miljarder kronor och efter att Uppdrag Granskning tittat närmare på avtalet visade det sig att kvinnan bakom bolaget var en före detta assistent till exdiktatorn Islam Karimovs dotter, Gulnara Karimov.
Erkände mutanklagelser
Under hösten 2017 erkänner Telia mutanklagelserna som riktats mot bolaget av amerikanske myndigheter och når en förlikning med dessa.
Detta eftersom Telia använt sig av det amerikanska banksystemet och betalat de påstådda mutorna i dollar.
Förlikningen innebar att Telia förpliktade sig att betala 7,7 miljarder kronor fördelat på hälften böter och hälften vinstförverkningar.
VD:n bland de åtalade
I samband med detta åtalades tre tidigare nyckelpersoner, däribland vd:n Lars Nyberg, för mutbrott i Sverige.
I dag meddelade Stockholms tingsrätt att samtliga åtalade frikänns på samtliga åtalspunkter.
Inte bevisat att mutorna tillfallit den innersta kretsen
Som skäl uppger tingsrätten att det, i huvudsak, ”inte är bevisat att påstådda mutor tillfallit någon som tillhör den krets av personer som enligt tillämplig lag kunde göras ansvarig för mutbrott, vilket är en förutsättning för ansvar.”
Eftersom brott inte har kunnat styrkas har även förverkandeyrkandet mot Telia Company AB ogillats.
Tingsrätten kritiserar i domen åklagaren på flera punkter.
”Åklagaren har framhållit att tingsrätten ska använda fantasi och inlevelse i sin prövning av åtalet. Tingsrätten ska redan här konstatera det självklara att det inom straffprocessrätten inte finns utrymme för något sådant.” skriver rätten.
”Inte kunnat förbereda försvaret och föra motbevisning”
Vidare konstaterar tingsrätten att den bristande robustheten i bevisningen har lett till oklarheter, som i sin tur inneburit att:
”de tilltalade haft svårigheter att förbereda sitt försvar och föra motbevisning” och endast haft att utgå ifrån hypotetiska händelseförlopp”.
Detta menar tingsrätten har inneburit påverkan på bevisvärderingen till förmån för de tilltalade.
Sammanfattningsvis, skriver rätten,”att den bevisning som åklagaren har åberopat till stöd för åtalen inte är tillräcklig för att beviskravet ska vara uppfyllt.”
”Ingen anledning att granska de åtalades berättelser”
Detta betyder att rätten inte anser att ”centrala objektiva rekvisit för bestickningsbrottet som personkrets, tjänstesamband och med ”annan” som mottagare är uppfyllda”.
Därför, skriver de i domen, finns det inte anledning att gå vidare i prövningen av övriga brottsrekvisit och överväga om transaktionerna innehållit en förmån och om den i så fall varit otillbörlig.”
”Inte heller finns anledning att granska de åtalades berättelser och den bevisning de åberopat.”
Därmed frikänns samtliga tre åtalade från anklagelserna om mutbrott.
