– Skolinspektionen avslutar många ärenden utan att kontrollera om bristerna verkligen är avhjälpta. Det gäller framför allt när skolor haft problem med otrygghet och stökig studiemiljö. I dessa fall följs färre än hälften av ärendena upp med återbesök på skolan, säger Sofia Sandgren Massih, projektledare för granskningen.
Skolinspektionen ska genom sin tillsyn granska om skolorna följer lagar, regler, läroplaner och andra bestämmelser. Syftet är att bidra till alla elevers rätt till god utbildning i trygg miljö.
Tillsynsarbetet inkluderar uppföljning
I Skolinspektionens tillsynsarbetet ingår att identifiera brister, ålägga verksamheterna att rätta till dem samt att följa upp att så har skett. Riksrevisionens granskning av uppföljningen visar att detta arbete inte alltid fungerar som avsett.
Ärenden kan avslutas utan återbesök på skolorna, förutsatt att skolorna skriftligen beskrivit vilka insatser som genomförts, hur de följts upp och vad detta resulterat i.
Kräver inte dokumentation i tillräcklig utsträckning
Skolinspektionen nöjer sig dock, enligt Riksrevisionen, ofta med att huvudmannen uppger att problemen är åtgärdade, utan att någon dokumentation av resultaten redovisas.
Sammantaget anser Riksrevisionen att detta innebär att uppföljningen inte säkerställer att bristerna är åtgärdade.
– Då stora ansträngningar har gjorts för att identifiera brister kan det knappast anses vara ett effektivt användande av statliga resurser att avsluta ett ärende utan att säkerställa att åtgärderna har fungerat, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Ska inte avsluta ärenden innan felen är borta
Riksrevisionen konstaterar också att uppföljning av tillsynsbeslut inte alltid görs tillräckligt snabbt.
Myndighetens riktlinje är att beslut ska tas inom tre månader från inkommen redovisning från huvudmannen, men i ungefär en tredjedel av de ärenden där det finns tillgänglig statistik så efterlevs inte detta.
Dessutom är det omotiverat stora skillnader i hur myndighetens fem regionala avdelningar arbetar med uppföljningsärenden. Det gäller till exempel hur ofta uppföljningsbesök görs, hur lång tid uppföljningen tar och i vilken utsträckning avslutsbeslut motiveras.
Riksrevisionen rekommenderar Skolinspektionen att i högre grad se till att uppföljningsärenden inte avslutas förrän brister är avhjälpta. Skolinspektionen bör även säkerställa transparens, skyndsamhet och likvärdighet i arbetet med uppföljning av tillsynsbeslut.
