– Polis och säkerhetspolis har levt i mörker ganska lång tid nu, vilket har försvårat bekämpning av terrorism, barnpornografibrott och annan grov brottslighet. Med den här lagstiftningen tänder vi lyset igen, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) under dagens pressträff.
Datalagringsregler innebär att teleoperatörer är skyldiga att spara uppgifter om elektronisk kommunikation så att polisen kan få tillgång till dem för att hindra och utreda brott.
Förslagen har sin bakgrund i att EU-domstolen i december 2016, i den så kallade Tele2-domen, slog fast att de svenska datalagringsreglerna inte är förenliga med EU-rätten.
Abonnemangsuppgifter ska sparas i tio år
Regeringen föreslår bland annat att lokaliseringsuppgifter, till exempel var någonstans en mobiltelefon befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader.
Dessutom föreslås att abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader samt att övriga uppgifter, exempelvis vem som har pratat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.
Lagringsskyldigheten ska dock begränsas genom att all kommunikation som sker via det fasta nätet ska undantas, samt att uppgifterna endast ska få lagras inom EU.
I förslaget ingår även att möjligheten att hämta in uppgifter om vissa systemhotande brott i underrättelseverksamheten permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.
Måste prövas av åklagare
Det införs även ett krav på prövning av åklagare innan Polisen får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.
Regeringen ska besluta om lagrådsremissen nu på torsdag och förhoppningen är att huvuddelarna av den nya lagstiftningen ska träda i kraft under oktober i år.
