Den granskning som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden genomförde visade att Säpo hade bristande rutiner i hanteringen av personuppgifter inom registerkontrollsverksamheten.
Enligt Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden saknar Säpo skriftliga beslut som motiverar att vissa personuppgifter har lagrats långt längre än den tid som anses skälig innan en omprövning ska göras.
Måste omprövas efter tio år
Utgångspunkten för Säpos personuppgiftshantering är att uppgifter som gjorts gemensamt tillgängliga får behandlas i högst tio år efter utgången av det kalenderår då den senaste registreringen av en person gjordes.
Trots detta finns möjligheter att lagra uppgifter långt längre än så. En förutsättning för detta är dock att det i det enskilda fallet finns särskilda skäl för att bevara uppgifterna, samt att dessa skäl motiveras i ett skriftligt omprövningsbeslut.
Ingen individuell bedömning görs
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden konstaterar i sitt beslut att några sådana omprövningsbeslut beslut inte har tagits vid Säpo och upplyser samtidigt myndigheten om hur bestämmelserna om personuppgiftslagring i Polisdatalagen ska tolkas. Nämnden skriver:
”Redan uttrycket särskilda skäl i lagtexten anger att det är fråga om ett undantag från en huvudregel. Av detta följer att det måste göras en individuell prövning vid varje tillfälle som avsteg från huvudregeln görs. Granskningen visar att Säkerhetspolisen inte gör någon sådan individuell bedömning”.
Hävdar generellt lagringsbehov
Som svar på nämndens kritik hävdar Säpo att det föreligger ett generellt behov av att bevara personuppgifter för kontraspionageverksamheten.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden hävdar dock att rutinmässig förlängning av personuppgiftslagring inte kan anses vara förenligt med polisdatalagens bestämmelser och kräver att Säpo anpassar sina rutiner efter gällande lagstiftning.
