I promemorian från Finansdepartementet föreslår utredaren, före detta kammarrättslagmannen Christer Sjödin, bland annat att Advokatsamfundet ska ges möjligheter attt genomföra så kallade ”gryningsräder” på advokatbyråer för att undersöka hur penningtvättslagen följs.
Kritik mot ”gryningsräder”
Advokatsamfundet ställer sig kritiskt till förslaget och menar att det mest effektiva sättet att få byråer att följa lagstiftningen är genom kontinuerlig kontrollverksamhet och öppen dialog.
En öppen dialog skulle enligt samfundet försvåras i det fall deras kontrollverksamhet fick en mer polisiär karaktär.
Dessutom påminner samfundet om att möjlighet till platsbesök redan finns enligt nuvarande regler, men att sådana åtgärder hittills inte har ansetts vare sig nödvändiga eller lämpliga.
Krävs ingen vandelsprövning
Som ännu en åtgärd föreslår utredningen att den som åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet alternativt gjort sig skyldig till brottslighet inom områden som är relevanta för penningtvätt eller finansiering av terrorism, inte får ha en ledande befattning i advokatbolag eller ha ett kvalificerat innehav av andelar i advokatbolag.
Även detta hävdar advokatsamfundet är möjligt redan med dagens reglering. Därför ifrågasätter samfundet om den föreslagna regleringen verkligen behövs.
Advokatsamfundet anser att det uttryckligen bör krävas att det är fråga om allvarlig brottslighet för att en advokat inte ska kunna ha ett kvalificerat innehav av andelar i ett advokatbolag eller ingå i ledningen.
Nej till sanktionsavgift
Utredningen föreslår även att det ska införas en möjlighet att besluta om sanktionsavgift vid överträdelser av regelverket.
Sanktionsavgiften ska enligt förslaget kunna påföras såväl enskilda advokater som personer i ledningen av ett advokatbolag.
Advokatsamfundet framför att en överträdelse av en enskild advokat måste vara av viss dignitet och omfattas av uppsåt eller grov oaktsamhet för att kunna sanktioneras genom en sanktionsavgift.
Detta mot bakgrund av advokatens särskilda rättsstatliga roll, de advokatetiska kärnvärdena och den disciplinära tillsynen, samt sanktionsavgiftens straffrättsliga karaktär.
Svåra gränsdragningar
Slutligen påpekar Advokatsamfunder att de skillnader utredningen föreslår mellan kvalifikationsgrunder och subjektivt rekvisit när det gäller ingripande mot enskild advokat jämfört med en ledningsperson i ett avokatbolag kan leda till olyckliga gränsdragningsproblem.
Detta beroende på om uppdraget i fråga är advokatbyråns eller den enskilda advokatens.
