Länsstyrelsen i Kalmar län avslog ett pastorats ansökan om tillstånd att inte ställa tillbaka den gamla altarringen i koret i Fliseryds kyrka i Mönsterås.
”För obekväm”
Pastoratet överklagade beslutet eftersom man ville skapa mer plats i kyrkorummet samtidigt som man ansåg att altarringen var i ”utomordentligt dåligt skick” och ”för obekväm för att använda”.
Frånvaron av altarringen hade ”gett församlingen insikten att man uppnått just det man önskade i form av flexibilitet och liturgisk förnyelse, bl.a. med fristående altare, sedilia, fyra processionsljus, dopträd och platser för körsångare med flera.”
Kulturhistoriskt arv
Länsstyrelsen invände att framtida generationer ska kunna ta del av altarringen och därmed det kulturhistoriska arvet. Det allmänna intresset av att bevara detta arv vägde över församlingens intresse av ett funktionellt kyrkorum.
Förvaltningsrätten i Växjö tog fasta på förhållandet att församlingen redan fått tillåtelse av länsstyrelsen att dela upp altarringen i sektioner och förändra dess placering och att den enhetlighet som länsstyrelsen ansett bör bevaras därför inte längre kunde anses vara intakt. Ett återställande av altarringen ”kan mot den bakgrunden inte anses ha så stor inverkan på bevarandet av kulturmiljön att detta ska ges företräde framför församlingens behov av ett funktionellt kyrkorum”, ansåg förvaltningsrätten, och biföll därför överklagandet.
Skiljaktig rådman
Rådmannen var dock skiljaktig och ansåg att länsantikvariens bedömning att åtgärden skulle minska kyrkorummets kulturhistoriska värde skulle beaktas samtidigt som det vid syn på platsen kunnat konstateras att kyrkorummet var ”rymligt”.
I ljuset av detta ansåg inte rådmannen att församlingens intresse av ett funktionellt kyrkorum kunde anses väga tyngre.
Prövningstillstånd
Kammarrätten i Jönköping gick senare på den skiljaktige rådmannens linje och biföll länsstyrelsens överklagande. Enligt kammarrätten innebär borttagandet av altarringen ”en väsentlig ändring av kyrkans interiör och minskar dess kulturhistoriska värde”.
Högsta förvaltningsdomstolen beslutar nu att pröva målet.
