– Det har varit fler brister under 2018 än de senaste åren. Många är återkommande fel som vi brukar se, fast fler än vanligt. Därmed verkar en positiv trend på området dessvärre vara bruten, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Den årliga revisionen av de statliga myndigheternas årsredovisningar är en av Riksrevisionens huvuduppgifter.
Syftet med revisionerna är, bland annat, att bedöma huruvida redovisningen gjort enligt gällande regler, om den ger en rättvis bild av myndighetens ekonomi och om myndigheten använt sina medel på rätt sätt.
21 myndigheter har brustit i redovisningen
För ett antal av de granskade myndigheterna har Riksrevisionen nu lämnat en så kallad modifierad revisionsberättelse, vilket innebär att det finns brister i myndigheternas årsredovisningar som Riksrevisionen ansett är väsentliga.
Bland dessa myndigheter märks bland annat Kammarkollegiet, MSB, Patent- och registreringsverket och Nationalmuseum.
Den vanligast förekommande bristen i årsredovisningarna är att myndigheten överskridit ramarna för framtida ekonomiska åtaganden.
Mycket skarp kritik mot Allmäna arvsfonden
Skarpast kritik får Allmänna arvsfonden, där Riksrevisionen bedömer att felen i årsredovisningen är så genomgripande att den som helhet inte ger en rättvisande bild.
– Allmänna arvsfondens redovisning lever inte upp till de krav som lagen ställer. Bland annat saknar redovisningen flera viktiga delar, dessutom har intäkter och projektkostnader redovisats felaktigt med betydande belopp säger riksrevisor Stefan Lundgren.
