Enligt åtalet ska kvinnan ha lämnat falska uppgifter i syfte att ge alibi åt en person som hade dömts för medhjälp till mord.
De falska uppgifterna ska ha lämnats i ett kompletterande polisförhör, i anslutning till att en av de dömda överklagat domen till Högsta domstolen och påstått att kvinnan kunde ge mannen alibi.
I förhöret berättade kvinnan att hon hade varit tillsammans med den dömde mannen utanför Göteborgsoperan vid tidpunkten för skjutningarna, men mannen uppgav i ett annat förhör att han inte mindes något av detta och kvinnan misstänktes därför för skyddande av brottsling.
Inte skyddande av brottsling
Göteborgs tingsrätt konstaterade att kvinnans alibi inte kunde stämma, men att förhöret hölls under den pågående domstolsprocessen efter att mannen dömts och att det därför inte kunde vara fråga om att skydda eller hjälpa en brottsling.
Tingsrätten slog fast att sådana uppgifter som ”endast påverkar bevisläget mot en redan misstänkt eller lagförd person” inte är faller under den aktuella straffbestämmelsen utan att det snarare handlade om mened och åtalet ogillades därför
En djupt oenig hovrätt gjorde samma bedömning och konstaterade att det kvinnan gjort inte innebar ett skyddande av brottsling i straffrättslig mening.
Högsta domstolen fastställer domen
Idag fastställde Högsta domstolen hovrättens dom genom att konstatera att det ”inte är straffbart att i polisförhör lämna falska uppgifter till förmån för någon som är misstänkt eller dömd för ett brott, när det endast kan påverka bevisläget mot den personen”.
Straffansvar för sådana uppgifter förutsätter, enligt HD, att de har lämnats under ed.
Kvinnans agerande var, enligt Högsta domstolen, således inte brottsligt.
