Kvinnan vände sig till Skatteverkets folkbokföringsenhet och ville ändra sitt efternamn till Larsdotter – ett namn som hon redan har som ett av sina registrerade förnamn.
Kvinnan pappa är död men var folkbokförd under namnet ”Lars-Erik – någonting som gjorde att Skatteverket avslog kvinnans ansökan.
-son eller -dotter
Enligt Skatteverket är det i sådana här sammanhang bara tillåtet att byta efternamn till något av föräldrarnas förnamn med tillägg av någon av ändelserna ”son” eller ”dotter”. Eftersom pappan inte var folkbokförd som ”Lars” var det inte möjligt för kvinnan att byta efternamn till Larsdotter.
Kvinnan överklagade till Förvaltningsrätten i Malmö och pekade på att hennes pappa hade två förnamn – Lars och Erik – men att att han hela sitt liv bara hade kallat sig för Lars. Bindestrecket i folkbokföringen måste enligt kvinnan ha berott på ett misstag när namnet registrerades en gång i tiden, enligt kvinnan.
Kyrkoboken
Kvinnan bifogade en kopia av kyrkoboken från hennes pappas födelse där det stod att pappans förnamn var ”Lars Erik” – alltså utan bindestreck.
Förvaltningsrätten godtog detta och upphävde Skatteverkets beslut så att kvinnan fick byta sitt efternamn till ”Larsdotter”.
Hette ”Lars-Erik” vid sin död
Skatteverket överklagade domen till Kammarrätten i Göteborg och pekade på att bindestrecket hade funnits i folkbokföringen sedan åtminstone 1948 och att pappan inte själv hade begärt någon ändring av detta. Kammarrätten gick på Skatteverkets linje och skrev i sin dom:
”Eftersom X (kvinnans) pappa enligt folkbokföringen bar förnamnet Lars-Erik vid sin död kan X inte heller ändra sitt efternamn till Larsdotter.”
Kvinnan överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som nu beslutar att inte pröva fallet. Kvinnan får därför inte heta Larsdotter.
