Ett tyskt och ett svenskt bolag ingick under 2004 ett licensavtal som gav det svenska bolaget en exklusiv licens avseende ett läkemedel.
Efter att det uppstått tvist påkallade det tyska bolaget skiljeförfarande under vilket skiljenämnden senare meddelade en särskild skiljedom avseende, bland annat, tolkningen av licensavtalet.
Båda parter klandrade skiljedomen, som i allt väsentligt upphävdes av hovrätten.
Hävdade att handläggningsfel begåtts
I de delar som har prövats i Högsta domstolen hävdade det tyska bolaget att skiljenämnden hade begått ett handläggningsfel när man avvek från en förfaranderegel som nämnden själv hade uppställt i ett handläggningsbeslut.
I handläggningsbeslutet hade skiljenämnden angett att den skulle utgå från en viss tolkning av licensavtalet såvida den inte gav parterna besked om annat och gav dem möjlighet att yttra sig.
I skiljedomen ändrade emellertid nämnden sin tolkning av avtalet utan att i förväg meddela parterna på detta sätt.
Domen ska delvis upphävas
Högsta domstolen konstaterar att skiljenämndens beslut att avvika från ställningstagandet utan att först meddela parterna om detta utgör ett handläggningsfel.
Handläggningsfelet består, enligt HD, primärt i att nämnden inte har meddelat parterna att den kunde ha anledning att avvika från ställningstagandet i handläggningsbeslutet.
Enligt HD har handläggningsfelet därmed lett till att ”viktiga rättssäkerhetsprinciper åsidosatts”.
Detta, sammantaget med att utredningen ger stöd för slutsatsen att det tyska bolaget – om bolaget hade känt till att frågan skulle komma att prövas av skiljenämnden – skulle ha ytterligare utfört sin talan, gör att det finns skäl att presumera att felet har inverkat på utgången och skiljedomen ska därför upphävas i aktuella delar.
