Två tonårspojkar dömdes i Kalmar tingsrätt till sluten ungdomsvård för att ha våldtagit en kvinna.
Kvinnan, som är diabetiker, hade varit på en fest och drabbades av en insulinkänning. När hon försökte ta sig hem följde de båda tonårspojkarna, tillsammans med ytterligare en tonårspojke, med henne.
Vid ett kolonilottsområde blev stämningen hotfull och kvinnan drogs åt sidan och knuffades omkull. Hon våldtogs av de tre pojkarna – en i taget medan de andra höll fast henne.
Nekade till brott
Två av tonårspojkarna kunde identifieras och åtalades vid Kalmar tingsrätt för grov våldtäkt. Båda medgav att de hade haft sex med kvinnan men nekade till brott.
Tingsrätten konstaterade dock att kvinnan hade våldtagits på en avskild plats av flera personer och fotograferats under övergreppet.
En av tonårspojkarna var enligt tingsrätten 17 år och tio månader vid våldtäkten och dömdes till 14 månaders sluten ungdomsvård. Den andra pojken var enligt tingsrätten 16 år och tio månader vid våldtäkten och dömdes till elva månaders sluten ungdomsvård.
Tio års utvisning
Pojkarna, som är afghanska medborgare, dömdes också till tio års utvisning och dömdes dessutom att betala drygt 170 000 kronor i skadestånd till kvinnan.
Domen överklagades till Göta hovrätt som skärpte straffet för den yngre pojken till 14 månaders sluten ungdomsvård och 15 års utvisning.
När det gällde den äldre pojken slog hovrätten fast att ett rättsmedicinskt utlåtande från våren 2017 talar för att han var över 18 år redan då en slutsats som Migrationsverket bekräftade i ett beslut hösten 2017.
Hovrätten ansåg därför att det mest sannolika var att han var över 18 år vid våldtäkten i september samma år.
”Ungdomsrabatt”
Han dömdes därför till fängelse i stället för ungdomsvård och efter den avdragna ”ungdomsrabatten” blev straffet två och ett halvt års fängelse. Även i hans fall höjde hovrätten längden på utvisningen från tio till till 15 år.
Hovrätten skrev dessutom:
”Hovrätten delar tingsrättens bedömning i fråga om att förutsättningarna för utvisning är uppfyllda för både X och Y (de tilltalade). Återreseförbudets längd ska, med hänsyn till straffvärdet, bestämmas till 15 år. Som tingsrätten angett lider varken X eller Y sådant men av beslutet om utvisning att det ska påverka påföljden.”
Domen överklagades till Högsta domstolen som nu beslutar att inte pröva fallet. Hovrättens dom står därför fast.
