Skatteverket beslutade i december 2016 att höja en kvinnas inkomst av tjänst med närmare 1,5 miljoner kronor samt att ta ut skattetillägg. Skälet till beslutet var att kvinnan hade fått en utbetalning på 240 000 USD från det oljebolag hon är styrelseledamot i och företagsledare för, till sitt konto i Ryssland.
Inte verkliga tjänster
Skatteverket beslutade också att höja bolagets arbetsgivaravgifter med motsvarande belopp. Bolaget nekades samtidigt avdrag för kostnader för provisioner som betalats till två utländska bolag på närmare 130 miljoner kronor, eftersom myndigheten ansåg att det inte var fråga om betalningar för några verkliga tjänster.
Överklagade
Kvinnan och bolaget överklagade besluten till Förvaltningsrätten i Malmö. Förvaltningsrätten gick dock på samma linje som Skatteverket avslog överklagandena helt.
Nu gör Kammarrätten i Göteborg samma bedömning som underinstanserna och finner att Skatteverket har haft skäl för att genom efterbeskattning höja kvinnans tjänsteinkomst samt påföra skattetillägg på det sätt som skett, samt att öka underlaget för uttag av arbetsgivaravgifter med motsvarande belopp för oljebolaget. Bolaget ges inte heller rätt till avdrag för provisionerna i kammarrätten.
Skatteparadis
Domstolen konstaterar att de bolag som ställt ut fakturorna för vilka bolaget har yrkat avdrag är registrerade i skatteparadis. Det saknas information om vilken verksamhet de bedriver, var den bedrivs och av vem. Transaktionerna kan enligt kammarrätten inte koppas ihop med någon faktiskt bedriven verksamhet. Kammarrätten finner sammanfattningsvis att det – klart framgår – att det inte är fråga om avdragsgilla provisioner.
Överklagandena avslås därför helt.
