Partierna får i och med sin relativa storlek i kommun- respektive landstingsfullmäktige nominera olika många nämndemän.
Enligt en undersökning som Domstolsverket gjorde på uppdrag av regeringen under 2016 var flest antal nämndemän, 31 procent, nominerade av Socialdemokraterna.
25 procent av nämndemännen var nominerade av Moderaterna medan övriga riksdagspartier nominerat mellan 4-9 procent av de resterande nämndemännen. Övriga partier stod för 3 procent av nomineringarna.
Väljs året efter det allmäna valet
Idag finns 8 636 nämndemän enligt den senaste statistiken från Domstolsverket. 51procent är kvinnor och 49 procent är män.
Sedan 2014 ska valet av nämndemän ske året efter de allmänna valen. Det beslutet togs främst för att markera att uppdraget som nämndeman i sig inte är politiskt.
Regeländringen syftar också till att de aktörer som är med kan göra sitt arbete inom mer rimliga tidsramar inför nästa mandatperiod 2020-2023.
Väljs på olika sätt
Nämndemännen i tingsrätt väljs normalt kommunvis av kommunfullmäktige, medan nämndemännen i hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt väljs länsvis av landstingsfullmäktige.
Nämndemännen väljs för fyra år framåt. Om en nämndeman avgår ska en ny nämndeman väljas för resten av tjänstgöringstiden.
Stark anknytning till partien
Domstolsverkets undersökning visar även att de nämndemän som nominerats i 95 procent av fallen var medlemmar i det parti som de nominerats av sedan innan.
Dessutom uppgav 96 procent av de svarande att de varit medlem i partiet i mer än ett år före nämndemannanomineringen.
Läs hela undersökningen här ->
