Likabehandlingsdirektivet (2004/113/EG) har haft stor betydelse för likabehandling av kvinnor och män inom området varor och tjänster och är ett av de direktiv som ligger till grund för den svenska diskrimineringslagen.
Direktivet har ett undantag som säger att förbudet mot könsdiskriminering inte gäller tillhandahållande av försäkringstjänster, vilket innebär att svenska försäkringsbolag kunnat använda kön som en faktor vid beräkning av premier och ersättningar.
EG-domstolen menar att ett generellt undantag från diskrimineringsförbuden leder till diskriminering på individnivå och förklarar det ogiltigt från den 21 december 2012.
Domen innebär att försäkringstagare kommer att få likartade förutsättningar inom hela EU och att alla försäkringsbolag har samma grundläggande rättigheter att utgå ifrån. Risker ska bäras kollektivt och premier och ersättningar ska vara könsneutrala. Män och kvinnor ska vara jämställda på alla områden, med så få undantag som möjligt.
Undantaget för kön vad gäller försäkringstjänster förklaras av att det är en utbredd praxis att använda kön som en riskfaktor vid konstruktionen av försäkringar. Kvinnor och män som grupper anses ha olika livsförutsättningar och karaktärsdrag. Kvinnor lever t.ex. statistiskt sett längre än män och unga kvinnor är inte lika olycksbenägna som unga män i trafiken.
Synsättet att män och kvinnor är olika och därför ska behandlas olika är utbrett, inte bara inom försäkringsbranschen. När det bryts ned till individnivå leder synsättet till diskriminering.
Varför ska könsdiskriminering tillåtas, när det är otillåtet att särbehandla utifrån andra grunder som etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning? Varför ska män som kör försiktigt behöva betala högre premier, för att andra män kör dåraktigt? Varför ska olika ersättningsnivåer råda för kön när lika lön för lika arbete är en grundläggande princip inom jämställdhetsområdet?
Diskrimineringsförbudet innebär att jämförbara situationer inte får behandlas olika och att olika situationer inte får behandlas på samma sätt. Om undantag ska göras måste det finnas godtagbara skäl, enligt EU-domstolens dom.
Försäkringsbolagen konkurerar med försäkringars innehåll såväl som priser. Det är därför viktigt att det finns gemensamma regler för försäkringsbolagen så att inget bolag får konkurrera på ett sätt som inte är tillåtet för någon annan. Det skulle leda till snedvriden konkurrens.
EU-domstolens dom kommer att leda till att den svenska diskrimineringslagen måste skrivas om. Domen kommer att få konsekvenser för försäkringsbranschen och kommer kanske att leda till högre premier för en del kvinnor.
Samtidigt gör domen att grundläggande rättigheter blir norm inom hela EU och eliminerar den osäkerhet som direktivets undantag lett till. Försäkringsbolagen och försäkringstagarna behöver inte sväva i ovisshet om vilket normsystem som gäller. Risken att försäkringstagare ska bedömas olika beroende på kön har minimerats.
Försäkringsbolagen kan fortsätta göra sakliga riskbedömningar i förvissning om att alla andra bolag också måste göra det. Så länge de inte diskriminerar finns ingen anledning till oro. Färre missnöjda kunder, tydlighet gentemot kunderna, ökad jämställdhet – domen kan på sikt få en mängd positiva effekter.
DO ser domen som en värdemätare på hur starkt diskrimineringsförbudet är inom EU.
Per Holfve, utredare på Diskrimineringsombudsmannen
