Rättssalen är full av åldriga kvinnor täckta med scarf. De är Argentinas galna mödrar, Las Madres de Mayo. Många är mor- och farmödrar, las Abuelas. De har krävt rättvisa sedan sjuttiotalet, när deras barn och barnbarn försvann, avrättades summariskt, torterades i hemliga fängelsehålor.
Många har aldrig sett sina barnbarn, som bortadopterades och gavs bort till barnlösa militärer. Nu döms 18 officerare till lagens strängaste straff, livstid. Bland dem Alfredo Astiz, döpt till ”dödsängeln” av fångarna som blev torterade av honom.
Han infiltrerade Majmödrarnas rörelse. Tack vare hans arbete som infiltratör fick flera av rörelsens grundare betala med sina liv.
Han ansvarade själv för våldtäkterna mot och morden på två franska nunnor och den svenska tonåringen Dagmar Hagelin. Idag säger han som försvar: ”jag lydde bara order”.
Han är efterlyst internationellt, Spanien och Frankrike ville också döma honom, eftersom många som han dödade var spanska och franska medborgare.
Författaren Rodolfo Walshs släktingar finns också med bland åskådare, de är glada, Rodolfo, en av Argentinas bästa författare och journalister, har fått en viss upprättelse.
Kriget som diktaturerna förde mot intelligentsian kostade många författare sitt liv. Haroldo Conti, Rodolfo Walsh. Till och med den kända poeten Juan Gelman skulle fängslas och dödas, men när militärerna kom hem till honom fann bara hans familj på plats. Hans son och svärdotter dödades, barnbarnet, Macarena, gavs bort till ett polisbefäl i Uruguay. Det var bara för några år sedan som farfar och barnbarnet möttes, efter att en DNA analys fastställde att hon var det bortförda barnet.
Den uruguayska staten har erkänt nu sitt ansvar och kommer att ersätta Gelman ekonomiskt, trots att den åttioårige poeten säger att inga pengar i världen kan ersätta sin mördade familj och att han bara kräver att de ansvariga ställs inför rätten, som i Argentina.
I Uruguay har senaten röstat för att klassificera brott som begicks under diktaturen som brott mot mänskligheten. De kan inte preskriberas.
Det steget tog Argentina för rätt länge sedan, i Uruguay har processen varit av en annan typ och politikerna har visat en oerhörd försiktighet. I två folkomröstningar har det uruguayska folket sagt nej till avskaffandet av lagen som användes för att benåda alla brott som begicks av militärerna.
Men nu har Frente Amplio använt sin parlamentariska majoritet för att avskaffa den. Många siar att de kommer att förlora valet för detta, men det är kanske värt.
Uruguays försvunna, torterade och döda kräver också rättvisa.
Ana Valdés
