I Sverige förbereder vi oss inför Eurovision Song Contest genom att rösta fram barnvänliga artister i glammiga deltävlingar över hela landet. Värdstaden Baku i Azerbajdzjan förbereder sig genom att putsa fasader och tvångsvräka invånare för att göra plats för den nya ESC-arenan.
Human Rights Watch rapporterade häromdagen om de olagliga expropriationer som varit en del av att bygga vägar till Baku Crystal Hall där ESC kommer att hållas. Hittills har ungefär 200 personer fått se sina hem rivas.
Lägenhetsbyggnad som är den sista som rivs för att göra plats för en väg till Baku Crystal Hall där ESC kommer hållas. Bild: Human Rights Watch.
I år ska vi leka sångtävling i ett land som på många sätt inte behärskar det här med mänskliga rättigheter.
Melodifestivalen är ”inte bara bögarnas fest”. Det sjöng programledartrion i en av de svenska deltävlingarna för någon månad sen. I Baku är risken att det inte blir någon fest för bögar över huvud taget. I alla fall om man ska tro den norska Melodi Grand Prix-klubben som uppmanar homosexuella schlagerfantaster att mörka sin sexualitet om de reser till Baku.
Man ska inte blanda ihop politik och musik menar de. Melodifestivalen ska få vara ”opolitisk” och det gäller att ta seden dit man kommer. Men som homosexuell kan det bli krångligt att ta seden dit man kommer, om landet man kommer till inte ställer sig bakom UNHCR:s uppmaning att stoppa våld och förföljelse av homosexuella.
Baku Crystal Hall, som det kommer att se ut när det är färdigt.
Organisationen Reportrar utan gränser rankade Azerbajdzjan på 162 plats av 179 länder i sitt pressfrihetsindex. Situationen för journalister i landet är generellt sett dålig och utländska medier som BBC och Radio Liberty tvingades stoppa sina sändningar i landet för tre år sedan.
På Island ska Alltinget diskutera möjligheten till en eventuell bojkott av festivalen, för att ställning mot kränkningarna. I Sverige däremot, är debatten närmast icke-existerande. Fokus har främst legat på säkerheten för de besökande.
– Myndigheterna i Azerbajdzjan har garanterat oss att säkerheten och pressfriheten för de utländska journalisterna och delegationerna ska värnas, säger till exempel EBU-chefen Jon Olav Sand till SVT.
Kommer homosexuella par att vara säkra när de besöker ESC? Absolut, bara de respekterar kulturskillnaderna.
Men vad händer med de mänskliga rättigheterna när TV-kamerorna reser hem?
53 procent av alla kvinnor i Azerbajdzjan har utsatts för våld av en manlig familjemedlem, enligt en undersökning gjord av The Human Rights Centre of Azerbajdzjan.
Och det är bara ett exempel, för listan över kränkningar av mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan kan göras lång. UD rapporterar om polisbrutalitet, godtyckliga arresteringar och tortyr, bland annat.
Från Sveriges sida måste man se bakom den glittriga fasaden och våga diskutera mänskliga rättigheter med Azerbajdzjan. Precis som Island måste vi se det här som ett tillfälle att utöva påtryckningar, att väcka debatt.
Om vi inte reagerar blir det ett kvitto på att vi accepterar kränkningarna som kulturskillnader, att vi rycker på axlarna och åker hem när kalaset är slut.
Om festivalen bara leder till att ännu fler homosexuella döljer sin sexuella läggning och att ännu fler reportrar inte vågar rapportera sanningen – då har vi gjort mer skada än nytta. Då måste vi fundera på om en kvälls underhållning verkligen var värd det priset.
Bild: Pontus Lundahl / Scanpix
