KRÖNIKA/ANALYS – av advokat Maria Fahlcrantz och jur. kand Vanja Eriksson, Andersson Gustafsson advokatbyrå
Precis före årsskiftet fastslog Högsta domstolen att beställaren – i fall där entreprenören inte avhjälper fel som inte är oväsentliga – har rätt till ersättning för uppskattade avhjälpandekostnader. Beställaren kan alltså få ersättning för att avhjälpa fel, trots att felet kanske aldrig avhjälps.
Domen, som finns att läsa i sin helhet här (T 511-13) avsåg en tvist som uppkommit vid en så kallad totalentreprenad. Entreprenören skulle uppföra en byggnad för industri och handel i Kalmar, däribland en betongplatta. Mellan parterna gällde standardavtalet ABT 94.
Utgångspunkten för HD:s prövning var att entreprenaden var behäftad med fel – bland annat var betongplattan för tunn – och att felen i väsentlig grad påverkade entreprenadens bestånd och möjligheten att använda den på ett ändamålsenligt sätt, samt att ett avhjälpande i princip borde ske, men inte hade skett.
HD:s meddelade prövningstillstånd avsåg att under ovanstående utgångspunkter pröva om beställaren hade rätt till ersättning för uppskattade avhjälpandekostnader enligt 7:25 ABT 94 (nuvarande 5:17 ABT 06), eller om beställaren kunde ges ett värdeminskningsavdrag enligt 7:26 ABT 94 (nuvarande 5:19 ABT 06).
Den rättsliga utgångspunkten är att en entreprenör enligt 7:25 ABT 94 både har en rätt och en skyldighet att avhjälpa fel. Om entreprenören inte avhjälper felen har beställaren rätt att avhjälpa felen på entreprenörens bekostnad.
Från entreprenörens avhjälpandeskyldighet undantas enligt 7:26 ABT 94 fel som inte i väsentlig grad påverkar entreprenadens bestånd, utseende eller användbarhetsområde, förutsatt att det vore oskäligt med hänsyn till bland annat avhjälpandekostnader. I dessa fall har beställaren istället rätt till ett värdeminskningsavdrag på entreprenadsumman med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan värdet på entreprenaden i kontraktsenligt respektive felaktigt skick.
Vad ska då gälla i ett fall där entreprenören har en avhjälpandeskyldighet, men avhjälpande ändå inte sker?
Som HD får förstås är frågan avhängig om felet ska klassificeras som väsentligt eller oväsentligt. De väsentliga felen inryms enligt HD under 7:25 ABT 94 och de oväsentliga felen inryms under 7:26 ABT 94. Att HD klassificerar fel på sådant sätt kan i och för sig ifrågasättas, i vart fall sett till sådana fel som inte är garantifel, men för närvarande lämnas den frågan därhän.
HD fastslår vidare i domen att ordalydelsen i 7:26 ABT 94 sätter stopp för beställaren att få värdeminskningsavdrag i fall där så kallade väsentliga fel föreligger. Aktuell bestämmelse är enligt HD avsedd för oväsentliga fel.
HD fann däremot vid en avtalstolkning – där även dispositiv rätt beaktades – att det är rimligt att beställaren, där väsentliga fel inte avhjälpts av entreprenören, tillerkänns ersättning för beräknade avhjälpandekostnader.
Hur ska beställarens ersättning för sådana icke avhjälpta fel fastställas?
HD kom fram till att ersättningen i ett fall som detta utgörs av ett skadestånd och att den beräknade avhjälpandekostnaden ska beräknas enligt skadeståndsrättsliga principer eftersom entreprenören genom att inte avhjälpa fel som denne ansvarar för begår ett uppsåtligt kontraktsbrott. HD fastslog även att ABT 94:s påföljdskatalog inte hindrar sådan påföljd.
HD fastslog vidare att då det rör sig om ett avsiktligt kontraktsbrott blir ansvarsbegränsningen i 5:14 ABT 94 (5:11 ABT 06) inte tillämplig, vilket enligt vår mening öppnar upp för att beställare i sitt beräknade avhjälpandekrav mot entreprenören kan kräva ersättning för bland annat förlorade hyresintäkter. Hur det förhåller sig med den saken är dock inte uttryckligt angivet i domen.
Vad händer i de fall beställaren inte avhjälper ”väsentliga” fel som inryms under 7:25 ABT 94?
Enligt HD kommer – och ska – sådana fel avhjälpas av beställaren och efter HD:s dom föreligger numer en presumtion för att felen kommer att avhjälpas. Presumtionen är kanske i sig självt inte särskilt konstig. Det är nog få beställare som vill leva med den typ av fel som förelåg i aktuellt mål, i vart fall sett till förevarande entreprenads användningsområde.
Mot den bakgrunden kan HD:s presumtion därför framstå som rimlig, men det finns nog ändå beställare som kan tänka sig att leva med ”väsentliga” fel. I dessa fall uttalade HD att ersättningen istället ska beräknas till de ekonomiska effekterna av det bestående felet.
Vad händer i de fall entreprenören misstänker att beställaren inte avser avhjälpa felet; kan HD:s presumtion brytas? Det är nog en fråga som många entreprenörer och entreprenadjurister ställer sig nu.
Ponera att saken förhåller sig på följande sätt: entreprenören stämmer beställaren och kräver ersättning för extra arbeten som inte ingick i det ursprungliga kontraktssåtagandet. Beställaren bestrider ersättningsanspråket under påstående att fel föreligger i det arbete som entreprenören utfört och anför att motkrav för beräknat avhjälpande ska kvittas mot eventuella berättigade anspråk.
I förevarande fall misstänker entreprenören att något avhjälpande inte kommer komma till stånd utan att beställaren endast ”håller emot” för att få ned entreprenörens rättmätiga ersättning. Hur ska då entreprenören i scenariot lyckas bevisa att beställaren inte kommer avhjälpa felen?
HD:s dom ger inget som helst svar på frågan. Skulle det vara framgångsrikt att hävda att det faktum att beställaren, trots att felet upptäckts sedan lång tid tillbaka, ändå inte avhjälpt felet? Det får nog konstateras att frågan behöver prövas för att ett svar ska kunna ges.
Om det står klart att beställaren inte avser att avhjälpa felet; vad innebär det att ersättningen ska beräknas ”till de ekonomiska effekterna av det bestående felet”?
Vad HD menar med detta uttalande framgår inte av domen. Det som enligt vår mening ligger närmast till hands är att uppfatta skrivningen som ett prisavdrag. Det som dock gör uttalandet svårtolkat är det faktum att HD i domen anser att det för väsentliga fel är uteslutet att tillerkänna beställaren ett värdeminskningsavdrag.
Så vad blir slutsatsen av domen? Vad gäller landets entreprenörer bör ni i de fall det rör sig om oväsentliga fel avhjälpa dessa. Vad gäller domstolarna och efterföljande rättstillämpning ser vi entreprenadjurister fram emot klargöranden!
Skribenterna arbetar på Andersson Gustafsson Advokatbyrå – som från och med nu regelbundet kommer att skriva om fastighets- och entreprenadrätt i Dagens Juridik.
