Mannheimer Swartling har nyligen antagit en första sponsringsstrategi.
– För att vi ska engagera oss i ett sponsringsprojekt så ska det finnas både ett affärsmässigt mål och ett kommunikationsmål. Vi måste ladda vårt varumärke med rätt värderingar, säger byråns kommunikationschef Charlotta Wikström.
Även pro bono-verksamheten kan ha en varumärkesbyggande effekt.
– Yngre jurister vill ha kunna jobba pro bono och genom sina juridiska kunskaper ta ett samhällsansvar. Det stärker vårt employer brand att kunna ge dem den möjligheten.
Den gemensamma strategin har inneburit bättre intern samordning.
– Många delägare blev nedringda av sina egna kontakter i många olika sorters projekt. Nu har vi samlats kring en policy som anger vilken typ av projekt vi ska prioritera.
Charlotta Wikström säger att Mannheimer Swartling just nu letar lämpliga projekt att investera i:
– Vi har väldigt länge varit engagerade i SOS Barnbyar och Amnesty. Vi letar aktivt efter ett affärsmässigt projekt, där det finns en tydlig koppling till vår verksamhet.
Vinge har identifierat fyra sponsringsområden; sport (matchracingtävlingen Venture Cup), kultur (Moderna museet), näringsliv och utbildning (universitetens juridiska föreningar). Även här är kriteriet att satsningarna ska stärka varumärket.
Anders Nilsson, verkställande delägare för Lindahl, menar att sponsringssatsningar ligger i linje med branschens ökade fokus på varumärken.
– Alla arbetar vi ju mer professionellt och genomtänkt i de här frågorna. Det är en tydlig förändring, en annan värld jämfört med för några år sen, konstaterar han.
Lindahls sponsring sker inom två områden:
– Dels det vi tycker representerar viktiga samhällsvärden, som Cancerfonden och Stadsmissionen. Dels institutioner som vi anser är viktiga för näringslivet, som universitet och handelshögskolor.
Storleken på investeringarna varierar.
– När vi går in i ett projekt så handlar det ofta om en långsiktig monetär summa på ett antal hundratusen. Sen får man lägga till projektledning och allt engagemang runtomkring, säger Charlotta Wikström på Mannheimer Swartling.
– Våra sponsringsinvesteringar varierar från 50 000 kronor till en halv miljon, säger Vinges Bertil Hult.
Niklas Olovzon på kommunikationsbyrån S&B, menar att sponsring kan göra byråernas varumärken tydligare:
– Allmänheten har svårt att se vad som skiljer byråerna åt. Det kan bero på att man i advokatbranschen är rädd för att sticka ut hakan när man kommunicerar. Man tror att trovärdigheten sitter i slipsen i stället för i budskapet. Jag hoppas att de tänker om. Mottagaren är inte helt rationell. I konsumentkommunikation tar man ofta ut svängarna och blir mer emotionell. Byråerna borde hämta impulser därifrån.
Ursprungligen publicerad i Legally yours 1/2007
