Utredningen har visat att dagens system med läroplan och kursplaner är svårt att förstå. Den statliga styrningen bedöms som svag då kursplanerna ger lärarna liten ledning för att planera och genomföra undervisningen i olika ämnen. Inte heller lärarutbildningarna har förberett blivande lärare för att arbeta efter måldokumenten samtidigt som fortbildningsinsatser saknats. I stället är det ofta erfarenheter från tidigare läroplaner och läromedel som lärare utgår från. Det medför att undervisningen i grundskolan inte är likvärdig i landet.
Kursplanerna har ett abstrakt språk och är svåra att tolka, något som förstärks av att det i stort sett saknas kommentarer och annat stödmaterial. Det finns även skillnader mellan kursplanerna som inte kan förklaras av ämnenas olika karaktär. Utredningen har visat att det finns kursplaner som i hög grad innehåller övergripande läroplansmål, med svag koppling till ämnet. Kursplanernas mål att uppnå anger den nivå av kunskaper som alla elever ska kunna nå. Samtidigt utgör dessa mål ”betygskriterier” för betyget Godkänd. Denna sammanblandning mellan målen för grundskolans arbete och dess resultat bidrar till att systemet är otydligt.
Den särskilde utredaren föreslår därför en ny kursplanestruktur. Kursplanerna ska innehålla syftet med ämnet, mål för undervisningen, huvudsakligt innehåll samt grund för bedömning. Huvudsakligt innehåll anges för nationella avstämningstillfällen, enligt utredarens förslag till slutet av årskurs 3, 6 respektive 9. Grund för bedömning anger de kunskapskrav som fastställs för godtagbara kunskaper vid de nationella avstämningstillfällena, och för betygssteg för de årskurser när betyg sätts. Begreppet betygskriterier föreslås utgå. Kursplanerna ska ange ett ämnesinnehåll och förklaringar och motiveringar till kursplanerna ska ges i särskilda kommentarmaterial. Verksamma lärare måste engageras i större utsträckning i kursplanearbetet och kursplaner bör utprövas innan de fastställs.
Utredaren föreslår även en återgång till tidigare läroplansbegrepp, där kursplanerna utgör en del av läroplanen och inte som idag är åtskilda i olika dokument. I läroplanens övergripande mål och riktlinjer bör mål för normer och värden samt kompetensmål som alla i skolan ska verka för anges. Målen behöver därmed inte återupprepas i kursplaner på det sätt som är fallet idag. Andra skäl till en läroplansöversyn är utredarens förslag om mål och kunskapskrav i kursplanerna och att mål att sträva mot och mål att uppnå utgår. Ytterligare skäl är de internationella överenskommelser om kompetensmål Sverige har förbundit sig att följa inom ramen för Lissabonprocessen.
Utredningens förslag till ny kursplane- och läroplansstruktur bedöms i stort sett kunna tillämpas även för special- och sameskolan. Särskolans kursplaner bör undersökas i särskild ordning. Målen för förskoleklass och fritidshemmet bör förtydligas i läroplanen.
Ett fungerande uppföljningssystem kräver att kursplanerna är uppföljningsbara, att kunskapskraven följs upp och att underlag för bedömning finns tillgängligt. Utredaren menar att nationella prov kräver att nationella kunskapskrav finns fastställda för de årskurser prov ska ges i. Vidare föreslås obligatoriska nationella prov för de årskurser som enligt förslagen kommer att stämmas av nationellt, dvs. årskurserna 3, 6 och 9. De nationella proven bör i första hand syfta till att stödja en likvärdig bedömning av elevernas kunskapsutveckling och en likvärdig betygssättning samt att ge underlag för uppföljning av grundskolans resultat. Stöd för lärares tolkning av kursplanerna bör i stället ges genom kommentarerna till måldokumenten.
