Catharina Calleman vid juridiska institutionen, Umeå universitet har undersökt hur regleringen av hushållstjänster ser ut.
Undersökningen ger historiska tillbakablickar men redogör också för dagens situation med fri rörlighet inom EU, Internetbaserade förmedlingar, au pair-arbete och företag för hushållstjänster.
Resultatet av undersökningen visar bland annat att den gällande regleringen av anställningar i arbetsgivarens hushåll skiljer sig från arbetsrätten för resten av arbetsmarknaden. Arbetsgivaren har exempelvis inte någon skyldighet att ge skriftlig information om anställningsvillkoren, arbetstiden kan vara längre än för annat arbete och detsamma gäller för den tillåtna övertiden. För uppsägning krävs dessutom inte, som på resten av arbetsmarknaden, någon saklig grund.
Den enda regleringen som finns är lagen om arbetstid i husligt arbete men den skiljer sig från annan arbetsrättslig lagstiftning i fråga om bland annat anställningsvillkor, ordinarie arbetstid och övertid.
På frågan varför området är eftersatt från lagstiftarens sida säger Calleman att det kan bero på att hushållsarbetet började försvinna på 1970- och 1980-talen för att sedan komma tillbaka först på 1990-talet. Det beror också på att fackliga organisationer och kollektiv avtal inte finns på området som kan arbeta för att hushållstjänster ska regleras i lagstiftningen.
– Området är outforskat inte bara arbetsrättsligt utan det finns inte heller någon statistik på hur många som arbetar i de svenska hushållen, säger Catharina Calleman.
Text: Nina Radojkovic
Foto: Lilliann Danielsson
