EU kräver respekt för rättsstatsprincipen av såväl nya medlamstater som sina befintliga medlemsstater som annars kan utsättas för kännbara sanktioner inom EU-systemet.
– Att hota med sanktioner för bristande respekt för en princip som man inte kan förklara innehållet i är på sitt sätt lika illa som att kräva åtlydnad för lagar som är hemliga eller på annat sätt otillgängliga. Det strider mot de flesta klassiska uppfattningar om hur en rättsstat ska fungera, säger Erik Wennerström i en kommentar.
Erik Wenneström analyserar i sin avhandling de rättsstatskomponenter EU använder, och skapar med hjälp av dem ett empiriskt belagt begrepp. Han har studerat hur EU handskas med begreppet rättsstat i sin externa och interna verksamhet.
Eftersom begreppet aldrig definierats analyserar han istället EU:s beteende. Hur EU använder sig av principen som rättsregel analyseras i avhandlingen i tre olika sammanhang: internt, framför allt i de sammanhang där EG-domstolen har ett avgörande inflytande, i utvidgningssammanhang där kandidatländer måste tillfredsställa EU:s krav på rättsstatlighet för att beviljas medlemskap, samt i EU:s yttre förbindelser som handel och bistånd, där ett tredje lands respekt för rättsstatsprincipen är ett villkor för olika positiva och negativa sanktioner.
Erik Wennerström beskriver hur rättsstatsbegreppet utvecklats från vagt definierad princip för politisk förändring till statsrättslig rättsregel på det nationella, regionala och internationella planet.
