Kinesisk rätt och den kinesiska rättens utveckling möter ett växande intresse i politik och media. Detta återspeglas även i ett ökande antal forskningsprojekt på området. Forskningen försvåras dock genom begränsade språkkunskaper, stora skillnader i de juridiska metoderna som används och en avsaknad av mellanstatliga nätverk.
För att intensifiera kontakterna med Kina ska nu Europeiska föreningen för studier i kinesisk rätt (European China Law Studies Association – ECLS) instiftas. Detta sker i samband med en konferens i Hamburg, Tyskland mellan den 30:e augusti och den 1:a september 2007. Konferensen anordnas av Max-Planck-Institutet för utländsk och internationell privaträtt tillsammans med Georg-August-universitetet Göttingen
Tyskland har sedan tidigare erfarenhet av samarbete med Kina.
Den Tysk-Kinesiska Juristförening (Deutsch-Chinesischen Juristenvereinigung e.V.) har nämligen sedan 1986 bidragit till ökat informationsutbyte mellan kinesiska och tyska jurister. I sin tidskrift för kinesisk rätt (Zeitschrift für chinesisches Recht) publicerar föreningen regelbundet nyheter inom den kinesiska rättsordingen och även översättningar av viss kinesisk lagstiftning till tyska.
En av senaste nyheterna som publicerades är en översättning av den kinesiska lagen om sakrätt som nyligen antogs av den Nationella folkkongressen. Lagen har offentliggjorts i Legal Daily, den statliga tidningen som innehåller juridiska nyheter.
Dr. Marina Svensson, Director of Studies, Centre for East and Southeast Asian Studies, vid Lunds universitet, bjöd redan 2006 forskare från olika länder till en konferens i Lund för att diskutera möjligheterna av samarbete inom kinesisk rätt. Hon är just nu ansvarig för ett forskningsprojekt om implementering av lagstiftning i Kina som delvis finansieras med medel från Vetenskapsrådet och Sida. Projektet ska slutföras under året. (http://www.ace.lu.se).
I en intervju med Dagens Juridik säger Marina Svensson att ”Med tanke på Kinas allt större betydelse ekonomiskt och politiskt så blir kunskaper om dess rättssystem allt viktigare.” Enligt henne finns det även ett växande intresse för Europa i Kina och för den så kallade svenska modellen.
”Den politiska situationen med i praktiken en enpartistat i Kina gör att både forskning och den allmänna debatten begränsas till mindre känsliga områden” även om diskussionsmöjligheterna ständigt utökas (till exempel diskussioner rörande dödsstraffet och migranters rättigheter).
”När det gäller likheter så finns det i Sverige liksom i Kina diskussioner om rättsäkerhet (fall där oskyldiga döms, eller hur olika grupper behandlas), domstolarnas roll och oberoende, hur man kommer till rätta med exempelvis ungdomsbrottslighet, drogbrott som uppvisar vissa likheter. Frågan om hur media diskuterar rättsfrågor och brott och vilken bild den skapar rörande tilltro till rättsystemet, synen på brott, ökningen av brott och liknande förs i båda länder om än i olika kontexter.”
Christine Kircberger
