Två makar ägde gemensamt en fastighet. Den ena makens andel utsattes av utmätning. Makarna träffade efter utmätningen ett avtal om att lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt inte skulle vara tillämplig på deras gemensamma egendom.
Enligt 8 kap. 8 § utsökningsbalken kan kronofogdemyndigheten, om utmätning ägt rum av andel i egendom som tillhör två eller flera och samäganderättslagen är tillämplig, på yrkande av utmätningssökanden, gäldenären eller annan delägare bestämma att hela egendomen skall säljas.
I NJA 1991 s. 597 fann Högsta domstolen att ett avtal mellan samägare, om att försäljning av hela egendomen på offentlig auktion för deras gemensamma räkning inte får ske utan övriga samägares samtycke (avtal om förbud mot offentlig försäljning), utgör hinder för försäljning
av hela egendomen även på begäran av en utmätningssökande.
HD anför nu att om ett avtal om förbud mot offentlig försäljning även skulle avse samägarnas borgenärer och mot den som förvärvar en andel vid exekutiv försäljning skulle resultatet bli att värdet av andelarna till stor del kunde göras oåtkomligt för borgenärerna.
Högsta domstolen finner därför att ett förbud mot offentlig försäljning därför inte bör binda samägarnas borgenärer annat än om det tillkommit i samband med ett benefikt förvärv av andelen.
Högsta domstolen frångår därför den tolkning av 8 kap. 8 § utsökningsbalken som Högsta domstolen gjorde i NJA 1991 s. 597. När den utmätta samäganderättsandelen förvärvats mot ersättning, skall ett avtal om förbud mot offentlig försäljning inte utgöra hinder för att hela egendomen säljs på yrkande av en utmätningssökande.
I det aktuella fallet kan makarnas samägda fastighet säljas på statens begäran.