Personer som har utsatts för hemliga tvångsmedel som exempelvis hemlig teleavlyssning, ska underrättas om detta. En underrättelse kan dock skjutas upp och får även underlåtas om en uppgift i underrättelsen omfattas av sekretess. Underrättelseskyldigheten ska inte omfatta Säpos utredningar om sabotagebrott, brott mot rikets säkerhet eller terroristbrott.
Regeringen vill inrätta en nämnd, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som ska utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sammanhängande verksamhet. Nämnden ska även utöva tillsyn över Säpos behandling av personuppgifter.
En enskild kan vända sig till nämnden, som på begäran är skyldig att kontrollera om den enskilde varit föremål för hemliga tvångsmedel eller förekommer i Säpos register. Nämnden måste också kontrollera om tvångsmedelsanvändningen respektive personuppgiftsbehandlingen, har skett på ett korrekt sätt.
Pär Ström, integritetsombudsman vid tankesmedjan Den Nya Välfärden, anser att regeringens förslag inte uppväger den kränkning av den personliga integriteten som hemliga tvångsmedel innebär.
– Av förslagets rubrik kan man luras att tro att de nya förslaget syftar till att stärka den personliga integriteten, säger Pär Ström. I själva verket uppväger inte underrättelse och instiftande av en nämnd den kränkning som det innebär för en person att utsättas för hemliga tvångsmedel.
Finns det en brottsmisstanke så är kränkningen befogad men hemliga tvångsmedel i preventivt syfte är aldrig befogat. Det är dessutom lätt för polisen att missbruka en sådan ordning, enligt Pär Ström.
Pär Ström efterfrågar ett institut som har ett heltäckande ansvar för integritetsfrågor. Det räcker inte med att man försöker försvara integritetskränkande åtgärder med kontrollfunktioner som inte alls uppväger kränkningen.
– Inför en integritetsminister och en integritetsbalk, säger Pär Ström.
Text: Nina Radojkovic
Foto: Den nya välfärden
