Det som man brukar beteckna som bolagsstyrning i Sverige regleras dels i lag, huvudsakligen aktiebolagslagen, dels i självreglering, framför allt i form av Svensk kod för bolagsstyrning, som har tillämpats av de största börsbolagen sedan sommaren 2005, enligt noteringsavtalet med Stockholmsbörsen. Bolag med ett börsvärde över tre miljoner kronor måste antingen följa koden eller avvika från vissa regler med en förklaring.
EUs ministerråd godkände under tisdagen ett direktiv om utnyttjande av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag vilket betyder att direktivet nu formellt ingår i EUs lagstiftning.
Medlemstaterna har två år på sig att implementera direktivet i sin egen lagstiftning. Den största fördelen med direktivet är att det harmoniserar dessa för aktieägarna viktiga regler. Det skapar så att säga en jämnare spelplan inom unionen i dessa frågor.
Några av direktivets huvudbestämmelser är att:
* Kallelse till bolagsstämman ska utfärdas senast 21 dagar före stämman eller senast 14 dagar före stämman om aktieägarna kan rösta elektroniskt.
* Bolaget ska vara skyldigt att utfärda kallelse på ett sätt som gör att den snabbt blir tillgänglig på ett icke diskriminerande sätt. Medlemsstaten ska kräva att bolaget använder sådana medier som kan bedömas vara tillförlitliga för spridning till allmänheten inom gemenskapen.
* Avstämningsdagen får inte infalla mer än trettio dagar före bolagsstämman.
* Medlemsstaterna ska tillåta bolag att erbjuda sina aktieägare någon form av deltagande i bolagsstämman via elektroniska hjälpmedel
* Bolag ska kunna erbjuda aktieägarna att rösta per brev före bolagsstämman.
Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie och expert på bolagsstyrning, säger att det nya direktivet innebär att vissa förändringar i den svenska lagstiftningen kan komma att behöva göras, även om direktivet för Sveriges del inte är särskilt kontroversiellt.
– Lagstiftaren måste självklart gå igenom direktivet punkt för punkt men det mesta finns redan reglerat i aktiebolagslagen, säger han. Sverige befinner sig långt fram i utvecklingen vad gäller bolagsstyrning men vissa modifieringar kommer att behöva göras, menar Svernlöv. Till exempel torde direktivets artikel 12 kräva att reglerna om så kallad särskild fullmaktsinsamling i 7 kap 4 § ses över, eftersom den bestämmelsen idag är frivillig, tillägger han.
Nina Radojkovic
