I den nuvarande utformningen av fördraget samlas alla organ under en och samma artikel. På ECB befarar man att banken i och med detta kan tvingas koordinera räntepolitik med andra institutioner.
– Som jag ser det är ECB:s självständighet en mycket viktig fråga, särskilt för att kunna stå mot kortsiktiga politiska påtryckningar och säkerställa eurons stabilitet, säger Ulf Bernitz, professor i europarätt. Däremot har det enligt Bernitz varit befogat att ta in centralbanken bland de övriga institutionerna i fördraget. Uppfattningen delas av Lena Ek (c), europaparlamentariker, i en kommentar. – Inget av de nordiska parlamenten har slagit larm om att bankens oberoende skulle vara i fara i och med det nya fördraget.
Frågan om bankens självständighet är kontroversiell. – Självklart ska den europeiska centralbanken precis som den svenska riksbanken vara oberoende, säger Ek. Stöd för förslaget har också uttryckts av bland annat kristdemokraterna. Vänsterpolitiker å andra sidan menar att bankens inflationsmål om 2 procent skapar onödig arbetslöshet inom unionen och att valutapolitiken därför bör kunna påverkas politiskt.
Åsikterna går också isär medlemsstaterna emellan. Bankens oberoende har ifrågasatts av Frankrike, som anser att eurons starka värdering gentemot dollarn missgynnar fransk ekonomi. Samtidigt har Tyskland sedan ECB bildades arbetat för en självständig bank efter mönster av den gamla tyska centralbanken.
ECB är formellt sett politiskt oberoende, men är underkastad EG-domstolens jurisdiktion. Verksamheten består huvudsakligen i att utforma Europas penningpolitik, främst genom kontroll av den korta styrräntan. Banken är en egen juridisk person med säte i Frankfurt. I den äldre författningen var ECB separerat från övriga organ. 2003 påbörjades arbetet med ett nytt och förenklat fördrag, i vilket samtliga institutioner tas upp under samma artikel.
Fredrik Olsson
