I och med Bolognaprocessen har Sverige från och med den 1 juli 2007 en ny utbildnings- och examensstruktur. Den gamla juris kandidatexamen har försvunnit och istället benämns utbildningens examen som juristexamen. Detta för att utbildning inte ska förväxlas med en treårig generell examen på grundnivå med benämningen kandidatexamen. De studenter som påbörjat sina studier före den 1 juli 2007 kan dock avlägga en juris kandidatexamen fram till och med utgången av juni 2015 eftersom det fram till dess är valfritt för dessa studenter att välja mellan att avlägga en juris kandidatexamen eller en juristexamen. Juristlinjen byter också namn till Juristprogrammet.
Vid samtliga lärosäten i Sverige där man kan läsa till en juristexamen används fortfarande den fyrgradiga betygsskalan, (AB, BA, B, U).
– Vid Stockholms universitet införs en sjugradig betygsskala från och med 1juli 2008. Rektor för Stockholm universitet har dock beviljat dispens från att använda den målrelaterade sjugradiga betygsskalan för kurser som ingår i juristprogrammet. Dispensen gäller till och med 30 juni 2011, säger Christer Silfverberg, professor i finansrätt och prodekanus.
– Det finns vissa möjligheter för en student att välja den sjugradiga betygsskalan men vi utgår från att inte så många kommer att använda den möjligheten eftersom det inte finns något behov, fortsätter han.
Varför inte en sjugradig betygsskala?
– En sjugradig betygsskala skulle göra det ännu svårare än idag att sätta betyg vid bedömningsfrågor. Dessutom skulle den betygshets som råder förstärkas ytterligare eftersom det skulle finnas fler betygsgrader att konkurrera om, säger Christer Silfverberg.
– Det måste råda samstämmighet mellan de olika lärosätena i Sverige angående betygen. Betygen är viktiga på juristutbildningen och det är därför viktigt att alla lärosäten tillämpar samma betygssystem, menar han.
– Dessutom är det få juristutbildningar i Europa som har en sjugradig betygsskala. Ansluter sig fler länder skulle vi i och för sig kunna överväga att ändra vårt system. I samråd med de andra lärosätena i landet förstås.
Vad händer 2011 när dispensen går ut?
– Det återstår att se men som sagt det viktiga är att Sveriges juristutbildningar har ett enhetligt betygssystem, avslutar Christer Silfverberg.
Förändringen bygger på den så kallade Bolognaprocessen; som är ett europeiskt samarbete för att minska skillnaderna mellan utbildningar på olika studieorter i Europa. Syftet är stärka den fria rörligheten och underlätta för europeiska studenter att etablera sig i ett annat EU-land.
Bolognaprocessens viktigaste inverkningar på utbildnings- och examensstrukturen är att:
• högskoleutbildningen uppdelas på tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå
och forskarnivå,
• samtliga examina får en fastlagd poängomfattning, så kallad exaktexamen,
• ett nytt poängsystem introduceras, där ett läsår om 40 veckor motsvaras av 60 högskolepoäng,
• examenskrav/kursfordringar från en lägre nivå i regel måste vara uppfyllda för möjlighet gå vidare till en högre nivå.
Text: Emil Akander och Nina Radojkovic
Foto: Staffan Westerlund/Juridicum, Stockholms universitet
