Justitiekanslern anser att mannen inte är berättigad till ersättning för den tid han suttit häktad för barnpornografibrottet då han själv bidragit till frihetsberövandet.
Mannen anhölls på grund av misstanke om grovt sexuellt övergrepp mot barn. Han begärdes sedan häktades för samma brott samt för barnpornografibrott. Häktningsbeslutet överklagades varpå hovrätten beslutade om att mannen skulle häktas som på sannolika skäl misstänkt för grovt sexuellt övergrepp mot barn. Mannen dömdes senare för grovt sexuellt utnyttjande av barn. Därefter lades förundersökningen avseende barnpornografibrott ned.
Mannen har nu begärt ersättning för förlorad arbetsinkomst och lidande för den tid han varit häktad för barnpornografibrott.
JK konstaterar att åklagaren i samband med en husrannsakan beslagtog gods som bedömts innehåll barnpornografiskt material. Husrannsakan utfördes på grund av misstanken om sexuellt övergrepp mot barn. Mot bakgrund av beslaget kom mannen även att misstänkas för barnpornografibrott. JK anser att det finns ett tydligt samband mellan misstankarna om barnpornografibrott och det brott som mannen åtalats och dömts för. Mannen har därför själv en betydande del i att han blev misstänkt även för barnpornografibrott. Hans beteende får anses ha föranlett beslutet om frihetsberövande. Ersättningen ska därför jämkas, i detta fall till noll.
