Till okonventionella varumärken brukar räknas sådana tecken som kan ha en varumärkesfunktion men inte består av ord- eller figurmärken. Det handlar om till exempel tredimensionella former, färger, hologram, rörliga bilder, känselupplevelser, ljud, dofter och smaker, säger Erika Lunell.
Syftet med avhandlingen är att visa i vilken utsträckning dessa okonventionella märken fungerar som kännetecken, hur de används i praktiken och vilka juridiska och praktiska problem som aktualiseras vid registrering och i intrångssituationer.
Täcker dagens lagstiftning även dessa varumärken?
– I stort kan dagens varumärkeslagstiftning tillämpas även på okonventionella märken. Det finns dock vissa bestämmelser som fungerar mindre bra. För att registreras måste ett kännetecken enligt nuvarande lagstiftning återges grafiskt, det vill säga i synlig form så att det kan publiceras. EG-domstolen har uttalat att den grafiska återgivningen måste vara exakt, lättillgänglig och begriplig. Man kan ifrågasätta om detta krav lämpar sig för alla okonventionella märken. Ett exempel är icke-musikaliska ljud, till exempel rytandet av ett lejon. Ljudet kan återges exakt genom ett ljudspektrogram, men ett sådant kan endast förstås av specialister. Problemet skulle kunna elimineras genom att tillåta en digital återgivning som kan avlyssnas via en dator genom en enkel knapptryckning.
Hur hanteras de okonventionella varumärkena i praxis?
– Ofta ställs krav på inarbetning för registrering av okonventionella märken. Det ska visas att varumärkena redan fungerar som kännetecken på marknaden. Detta gäller emellertid inte generellt. Musikaliska ljudmärken och vissa förpackningsformer har till exempel registrerats utan inarbetning. Registreringspraxis varierar för övrigt ganska mycket mellan olika länder. Vissa okonventionella märken, till exempel dofter, är i praktiken omöjliga att registrera i EU medan de accepteras i USA. Även inom EU skiftar registreringspraxis bland annat när det gäller färger och hologram.
Avhandlingen kan användas både som fördjupningslitteratur i varumärkesrätt och som en handbok för praktiskt verksamma varumärkesjurister.
Maria Larsson
