I maj 2005 dömdes en man av tingsrätten till tre månaders fängelse för bland annat misshandel och narkotikabrott. Tingsrätten beslutade samtidigt att den dömde skulle stanna kvar i häktet till dess domen vunnit laga kraft i ansvarsdelen. I juni 2005 fastställde hovrätten tingsrättens dom samt beslutade om kvarstannade i häkte till dess fängelsedomen fick verkställas. I augusti 2005 beslutade Högsta domstolen att inte meddela prövningstillstånd. Högsta domstolens protokoll skickades samma dag per post till Kriminalvården. Protokollet inkom till Kriminalvården den 23 augusti 2005 den dömde skulle dock ha frigivits villkorligt den 20 augusti. Personen försattes på fri fot den 23 augusti.
Justitiekanslern konstaterar att hovrättens beslut var utformat så att Högsta domstolen antingen hade att avgöra målet innan tidpunkten för den tänkta villkorliga frigivningen eller häva häktningsbeslutet. Högsta domstolen hade visserligen avgjort målet före tidpunkten för frigivningen. Enligt de gällande rutinerna för expediering översändes beslutet endast per post och kom till Kriminalvårdens kännedom först efter att dagen för frigivning inträtt. Det dröjsmål som uppkommit var därför inte hänförligt till Kriminalvården utan till Högsta domstolens expedieringsrutiner. Av ett yttrande från Högsta domstolen framgår att expedieringsrutinerna ändrats efter det inträffade. JK kan trots detta inte undgå att rikta kritik mot Högsta domstolen för det inträffade.
Källa: Blendow Lexnova
