Två pojkar, 15 och 16 år, delgavs i maj 2006 misstanke om rån. I oktober lades förundersökningen ned avseende den yngre pojken. I december 2006 väcktes åtal mot sextonåringen.
JO konstatera att det av 23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken framgår att en förundersökning ska bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger. Enligt 4 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ska en förundersökning mot den som inte har fyllt 18 år och som gäller brott för vilket det är föreskrivet fängelse i mer än sex månader bedrivas med särskild skyndsamhet. Förundersökningen ska avslutas och beslut i åtalsfrågan fattas så snart det kan ske och senast inom sex veckor från dagen för delgivning av brottsmisstanke. Denna tidsfrist får överskridas endast om det är nödvändigt med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter.
Den aktuella förundersökningen inleddes den 22 maj 2006 och pojkarna delgavs misstanke om brott den 24 maj 2006. Tidsfristen för beslut i åtalsfrågan löpte därför ut den 5 juli 2006. Beslut i åtalsfrågan fattades avsevärt senare, den 18 oktober 2006 beträffande den ene och den 19 december 2006 beträffande den andre misstänkte. Tidsfristen överskreds således med tre och en halv respektive fem och en halv månad.
Som förklaring till den utdragna handläggningen har Åklagarmyndigheten angett hög arbetsbelastning och underbemanning. JO har förståelse för att arbetssituationen varit ansträngd på åklagarkammaren. Detta utgör dock inte något godtagbart skäl för att överskrida en i lag föreskriven frist.
Källa: Blendow Lexnova
