Ända sedan år 2001 har det funnits ett lagligt påbud för utländska bolag i Kina att, vid sidan av sitt utländska firmanamn, även ange namnet översatt till officiell kinesiska. Detta krav berör alla firmor oavsett bransch och det gäller i varje situation då firmanamnet används i publika syften. Skyltning och reklam torde vara de vanligaste situationerna men kravet gäller också när firman anges t ex på förpackningar.
Under de snart sju år som lagen varit i kraft, har den inte implementerats i nämnvärd omfattning av de kinesiska myndigheterna. Emellertid har det nu, på kort tid, publicerats ett flertal disciplinära avgöranden där lagen tillämpats strikt och där felande bolagen tvingats att vid vite ändra sin skyltning så att firmanamnet även finns översatt till kinesiska.
Kunskapen om kravet på översättning är generellt sett låg bland utländska aktörer. Det är en vanlig syn i dagens Kina att ett internationellt firmanamn endast är angivet på engelska eller annat språk, precis som i resten av världen. Att det förhåller sig så kan ha sin förklaring i att kinesisk lagtext ofta är svårtolkad. Tillämpande myndigheter i olika regioner kan därför tolka samma lag på olika sätt med praktiska problem som följd.
För utländska varumärken gäller andra regler. Varumärken behöver inte översättas i reklam eller i övrigt. Om firman sammanfaller med varumärket och används i syfte att presentera själva varan, är en översättning till kinesiska inte nödvändig. Men om varumärket/firman används i syfte att presentera bolaget skall namnet vara översatt. Naturligtvis medger en sådan reglering i många praktiska situationer ett stort utrymme för skönsmässiga och osäkra bedömningar. Mot bakgrund av att det endast är på senare tid som lagen börjat tillämpas är det i skrivande stund också svårt att förutse arten och omfattningen av problematiken.
Ett alternativ som framstår som så gott som riskfritt och som säkerligen kan medföra en och annan marknadsfördel för många aktörer som riktar sig till den kinesiska marknaden, är att överväga att helt enkelt, vid sidan av registreringen av det utländska varumärket, även registrera detsamma på kinesiska. Även om det kan tyckas kostsamt med en sådan parallell profilering kan det innebära konkurrensfördelar och ett stort steg in på den kinesiska marknaden. Coca Cola och IKEA är två lyckade exempel på detta. Deras kinesiska varumärken uttalas ungefär som de internationella namnen och översätts dessutom ungefär till ”Ger lycka till din mun” och ”Praktiskt för hemmet”.
Shanghai i oktober 2007
Karin Grauers Lisa Arstedt
