I boken redogörs för det EG-rättsliga tjänstebegreppet samt för EG-domstolens praxis beträffande nationella åtgärders förenlighet med artikel 49. Diskrimineringsförbudets innebörd för tjänsters fria rörlighet, från öppen diskriminering på grund av nationalitet till formellt likabehandlande men missgynnande nationella åtgärder, analyseras.
– Genomgången av praxis är en jämförande betraktelse av redan kända fall. Likheter och olikheter i domstolens tolkning och i de faktiska omständigheterna ger en mer nyanserad bild av praxis än vad som vanligen redovisas i den rättsvetenskapliga litteraturen, säger Susanne St Clair Renard.
En differentierad tolkning av artikel 49 föreslås i boken. För nationell reglering av tjänsteverksamhet ska artikel 49 tolkas som förbud mot alla hinder, diskriminerande såväl som icke-diskriminerande. För tjänstestödjande rättsområden ska artikel 49 tolkas som förbud mot diskriminering. Här behandlas också möjlighet till undantag från fördragets bestämmelser samt det nya tjänstedirektivets betydelse för en friare tjänstemarknad.
Är det viktigt att alla länder tolkar artikel 49 lika?
– Nuvarande oklara rättsläge där medlemsländerna svävar i ovisshet om hur nationella regler ska utformas för att vara förenliga med artikel 49. Detta är givetvis otillfredsställande. På samma sätt är det en fara för rättsäkerheten och försvårande för tjänsters fria rörlighet om aktörer på tjänstemarknaden hindras av olikheter i nationella lagstiftningar som har sin grund i medlemsstaternas olika uppfattningar om tolkningen av artikel 49, säger Susanne St Clair Renard.
Boken är en fortlöpande diskussion om tjänstebegreppet och tjänsters fria rörlighet. Till viss del kan boken brukas som en uppslagsbok avseende vissa centrala begrepp och deras innebörd vid tolkningen av artikel 49 samt avseende utvecklingen i praxis. Den riktar sig till jurister och andra yrkeskategorier som arbetar med EG-rättsliga frågor.
Maria Larsson
