En man hade skickat en masspostande mask kallad Ganda till ett stort antal datorer. Masken var programmerad att genomsöka en smittad datorn efter e-postadresser såväl i adressboken som på hårddisken. Masken skickade sig sedan vidare till de funna e-postadresserna. I e-postmeddelandet erbjöds mottagaren en skärmsläckare. När mottagaren klickade på den bifogade filen smittades datorn, varvid masken sökte igenom datorn efter e-postadresser och åter skickade sig vidare. För vissa mottagare krävdes inte ens att de klickade på den bifogade filen för att datorn skulle smittas. Masken utnyttjade sårbarheter i webbläsare eller i programvara på det sättet att datorn blev smittad bara genom att mottagaren läste e-brevet. Masken var även programmerad att stänga av virusskydd och brandväggar samt att ersätta filer på startmenyn så att masken startade varje gång datorn sattes på. Därutöver skickade masken ett e-postmeddelande till fjorton speciellt angivna e-postadresser varje gång en dator blev smittad. Dessa fjorton adresser tillhörde olika tidningar, SVT, Skolverket samt den tilltalade själv.
Tingsrätten konstaterar att den tilltalade genom att skicka den masspostade masken olovligen ändrat i ett mycket stort antal upptagningar för automatisk databehandling. Han har även installerat program i ett mycket stort antal datorer. De objektiva rekvisiten för dataintrång är därför uppfyllda. Genom att skicka masken till de utvalda tidningarna och SVT har deras mailservrar tidvis blockerats så att dessa inte kunnat användas för avsevärt ändamål. Enligt tingsrätten innebär detta en sådan besittningsrubbning som krävs för att gärningarna ska bedömas som egenmäktiga förfaranden. Då gärningarna fått en relativt stor omfattning och även har avsett samhällsviktiga informationer då de riktats mot massmedia bedöms de egenmäktiga förfarandena som grova.
Mannen menar att han saknat uppsåt till den effekt som hans masspostande mask fick. Han har uppgivit att hans avsikt endast varit att till de fjorton utvalda e-postmottagarna berätta om sin situation. Han ville få uppmärksamhet från dem och han ville att det skulle ske med viss finess. Tingsrätten menar att mannen i stället borde valt att skicka vanliga e-brev till dessa mottagare om han endast hade sökt uppmärksamhet. Han har dessutom varit medveten om att de fjorton fördefinierade e-postadresserna skulle få ett meddelande varje gång någon dator blev smittad. Att han lagt till sig själv på denna e-postlista tyder enligt tingsrätten inte på annat än att han ville kunna kontrollera att masken fungerade. Tingsrätten anser därför att mannen haft uppsåt till gärningarna. Tingsrätten dömer mannen för dataintrång och egenmäktigt förfarande. Påföljden bestäms till dagsböter.
Källa: Blendow Lexnova
