I en anmälan till JO framfördes klagomål mot Örebro landstings sjukhuschef och områdeschef angående ifrågasatt kränkning av yttrande- och meddelarfriheten. Av anmälan framgick att en överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro hade skrivit debattartiklar i Nya Wermlands-Tidningen. I artiklarna var han kritisk mot hur landstinget i Värmland agerade i ett ärende rörande konkurrensutsättning av Laboratoriemedicin Värmland. På grund av den kritik som överläkaren hade framfört kontaktades han av företrädare för Örebro läns landsting. Landstingets agerande ledde till att överläkaren sade upp sig från sin tjänst.
JO konstaterar att de åsikter som överläkaren har framfört ligger inom ramen för yttrandefrihetens område. Frågan är om företrädare för Örebro läns landsting har handlat på sådant sätt att det har inneburit en kränkning av hans yttrande- och meddelarfrihet.
JO anser att det är förståeligt att en myndighet inte vill att det sprids uppgifter som kan störa den egna verksamhetens samarbete. Mot den bakgrunden anses det knappast förvånande att Örebro läns landsting ville informera överläkaren om de eventuella konsekvenser som den framförda kritiken kunde få. Försiktighet är emellertid påkallad om en myndighet vill diskutera frågor som har direkt samband med uppgifter som den anställde har lämnat i medier eller på annat sätt gett uttryck för. Ett samtal mellan företrädare för myndigheten och den anställde får inte föras på ett sådant sätt att den anställde uppfattar det som en kränkning av yttrande- och meddelarfriheten.
JO anser att det inte finns underlag för att påstå att landstingets avsikt har varit att inskränka överläkarens yttrande- och meddelarfrihet. Det råder dock inte något tvivel om att överläkaren för egen del anser att hans yttrandefrihet kränkts. Han har reagerat starkt negativt på ett uttalande att möjligheterna att ”få tyst på honom” undersökts. JO har viss förståelse för att landstingets kontakt med honom uppfattats som ett sätt att försöka påverka hur han använde sin yttrandefrihet. JO ser det som förevarit som ett belysande exempel på vikten av att en offentlig arbetsgivare inte agerar på ett sådant sätt, till exempel genom att använda ett olämpligt ordval, att den anställde bibringas uppfattningen att han eller hon inte fritt får ge uttryck för sina åsikter.
